Arbetet med att få upp ljusslingan på julgranen brukar alltid falla på mig, men i år var det sambon som tog tag i det.
Och det blev så bra!
Så bra att jag förmodligen aldrig mer vill göra det själv igen.
Jag kanske kan ta på mig att göra julskinkan istället?
måndag 21 december 2009
onsdag 16 december 2009
Osjälviska människor
Osjälviska personer är bland det bästa jag vet.
Min dator kraschade, och en av it-killarna på jobbet (hos kunden alltså) erbjuder sig att titta på den. Och fixar den!
Han gjorde det med ett leende på läpparna, och liksom bara så självklart att han ville hjälpa till. Är inte det fantastiskt?
Och nej, jag är inte kär i honom (dottern påstod det, när jag berättade för sambon hur glad och lättad jag var att it-killen hjälpte mig med datorn). Han är bara en supersnäll toppenkille med ett gott hjärta. Sådana finns det inte tillräckligt många av. Osjälviska, snälla, glada och positiva människor. Det är sådana människor jag vill ha omkring mig. Som jag behöver ha omkring mig.
Härligt!
Min dator kraschade, och en av it-killarna på jobbet (hos kunden alltså) erbjuder sig att titta på den. Och fixar den!
Han gjorde det med ett leende på läpparna, och liksom bara så självklart att han ville hjälpa till. Är inte det fantastiskt?
Och nej, jag är inte kär i honom (dottern påstod det, när jag berättade för sambon hur glad och lättad jag var att it-killen hjälpte mig med datorn). Han är bara en supersnäll toppenkille med ett gott hjärta. Sådana finns det inte tillräckligt många av. Osjälviska, snälla, glada och positiva människor. Det är sådana människor jag vill ha omkring mig. Som jag behöver ha omkring mig.
Härligt!
lördag 5 december 2009
En riktigt bra kväll
Ojojoj... vad vin kan värma en frusen själ:)
Jag har haft julmiddag med jobbet och druckit tillhörande vin.
Jag är nöjd med kvällens utfall, och har druckit en lagom mängd alkohol;)
Just nu lockar sängen, men först: en avslutande festcigg.
Mmmmmm...!
Jag har haft julmiddag med jobbet och druckit tillhörande vin.
Jag är nöjd med kvällens utfall, och har druckit en lagom mängd alkohol;)
Just nu lockar sängen, men först: en avslutande festcigg.
Mmmmmm...!
lördag 28 november 2009
När allt flyter
Jag har haft en av årets bästa dagar.
Sovmorgon
Inga konflikter med barnen
Inget tjafs med sambon
Det är städat och fint hemma
Har umgåtts helt spontant med grannar
Jag vill suga på den här karamellen ett tag till, för en sådan här bra dag vill jag inte skall ta slut. Jag njuter!
Sovmorgon
Inga konflikter med barnen
Inget tjafs med sambon
Det är städat och fint hemma
Har umgåtts helt spontant med grannar
Jag vill suga på den här karamellen ett tag till, för en sådan här bra dag vill jag inte skall ta slut. Jag njuter!
fredag 27 november 2009
Fegis
Det finns tillfällen då jag önskar att jag kunde säga precis vad jag tänker.
Men.
Väluppfostrad som jag är så gör jag det inte.
Men jag borde.
Jag är en fegis.
Men.
Väluppfostrad som jag är så gör jag det inte.
Men jag borde.
Jag är en fegis.
måndag 9 november 2009
Det värsta jag vet
Det värsta jag vet är att man skiljs åt utan att ha löst konflikten som gör att man är så arg, ledsen och besviken.
Att den andra parten sätter sig i bilen och åker, och att man fortfarande är arga på varandra.
Tänk om något skulle hända?
Tänk om olyckan är framme och att man aldrig får chansen att säga "förlåt"?
Tänk om ödet slår till. Då står man där.
Min mor säger jämt hur tacksam hon är för att hon sade "jag älskar dig" till sin far samma dag som han gick till jobbet och råkade ut för en olycka med dödlig utgång.
Skiljs aldrig som ovänner.
Att den andra parten sätter sig i bilen och åker, och att man fortfarande är arga på varandra.
Tänk om något skulle hända?
Tänk om olyckan är framme och att man aldrig får chansen att säga "förlåt"?
Tänk om ödet slår till. Då står man där.
Min mor säger jämt hur tacksam hon är för att hon sade "jag älskar dig" till sin far samma dag som han gick till jobbet och råkade ut för en olycka med dödlig utgång.
Skiljs aldrig som ovänner.
fredag 6 november 2009
Stunder i livet
Satt och funderade på en textrad idag, som jag inte kunde placera, googlade lite och... voilà så gick det upp ett Liljeholmens!
Det finns stunder i livet som man alltid har kvar
Det finns dofter och smaker som man spar
Och när dörren står öppen finns gemenskap för fler
Kom till McDonalds - vi ger mer
Tänk om jag kommit ihåg den sista textraden.
Då hade jag nog inte romantiserat det som jag gjort idag
innan jag till slut mindes.
*fniss*
Mina tankar gick till Peter LeMarc, Ratata m.fl.
Så fel det kan bli.
Det finns stunder i livet som man alltid har kvar
Det finns dofter och smaker som man spar
Och när dörren står öppen finns gemenskap för fler
Kom till McDonalds - vi ger mer
Tänk om jag kommit ihåg den sista textraden.
Då hade jag nog inte romantiserat det som jag gjort idag
innan jag till slut mindes.
*fniss*
Mina tankar gick till Peter LeMarc, Ratata m.fl.
Så fel det kan bli.
tisdag 3 november 2009
Som om det inte räcker...
... med jävligheter just nu. Lusmedlet luktade så in i norden att mina lungor tog stryk. Jag hostar som en dödssjuk.
Vidro. Det är jag det.
Vidro. Det är jag det.
lördag 31 oktober 2009
Vidriga små äckliga djur
- Mamma, kolla vad som ramlade ner i min bok. Jag tror jag har fått löss!!!!"Så sade dottern 7 år igår kväll när hon satt och läste på sitt rum.
Dottern har hakat upp sig på löss, och har sagt säkert ett hundratal gånger att hon har löss fastän hon varit lusfri rakt av.
Som så många gånger förr så gick jag och tittade, och... ett kryp. Och ett till. Hur f-n ser en lus ut, egentligen? Googlade fram bilder, och voilà. Visst har hon löss.
Jag, som formligen hatar kryp, sprang ut till min i garaget arbetande sambo, och dirigerade honom till Apoteket för att köpa lusmedel. Han drog iväg, och kom hem med en vätska som skulle appliceras i håret.
En luskoll på samtliga i familjen visade att killarna klarat sig, men sambon hittade ett pyttelitet kryp i mitt hår. Jag höll på att dö. Jag är sjåpig vad gäller kryp, och löss är så himla vidrigt äckliga djur!!
Dotra å ja' fick lusbehandling och just nu håller jag på att toktvätta allt i klädväg och sängkläder. Snart är det handdukarnas tur. Jag veeet att det står att löss har svårt att överleva utan sitt värddjur. Men nog måste det väl ändå vara så att någonting "extra" har de, eftersom de funnits sedan urminnes tider och verkar precis som kackerlackan överleva allt?
Vidriga små äckliga och totalt j-a onödiga djur.
Nu har jag tvättat dotterns hår och hittat både ägg och döda löss som jag kammat och "slitit" bort (de rackarna sitter hårt!!) och sambon har gått igenom mitt hår. Han hittade vare sig ägg eller döda löss, så det verkar som att jag klarade mig lindrigt. Ny kur skall tas om några dagar. Jag har förklarat krig mot lössen, och de ska dö!
Dottern har hakat upp sig på löss, och har sagt säkert ett hundratal gånger att hon har löss fastän hon varit lusfri rakt av.
Som så många gånger förr så gick jag och tittade, och... ett kryp. Och ett till. Hur f-n ser en lus ut, egentligen? Googlade fram bilder, och voilà. Visst har hon löss.
Jag, som formligen hatar kryp, sprang ut till min i garaget arbetande sambo, och dirigerade honom till Apoteket för att köpa lusmedel. Han drog iväg, och kom hem med en vätska som skulle appliceras i håret.
En luskoll på samtliga i familjen visade att killarna klarat sig, men sambon hittade ett pyttelitet kryp i mitt hår. Jag höll på att dö. Jag är sjåpig vad gäller kryp, och löss är så himla vidrigt äckliga djur!!
Dotra å ja' fick lusbehandling och just nu håller jag på att toktvätta allt i klädväg och sängkläder. Snart är det handdukarnas tur. Jag veeet att det står att löss har svårt att överleva utan sitt värddjur. Men nog måste det väl ändå vara så att någonting "extra" har de, eftersom de funnits sedan urminnes tider och verkar precis som kackerlackan överleva allt?
Vidriga små äckliga och totalt j-a onödiga djur.
Nu har jag tvättat dotterns hår och hittat både ägg och döda löss som jag kammat och "slitit" bort (de rackarna sitter hårt!!) och sambon har gått igenom mitt hår. Han hittade vare sig ägg eller döda löss, så det verkar som att jag klarade mig lindrigt. Ny kur skall tas om några dagar. Jag har förklarat krig mot lössen, och de ska dö!
söndag 25 oktober 2009
Gilla medicin
Såg just att förra inlägget var skrivet den 2 oktober. Idag är det den 25:e... Och jag är fortfarande sjuk.
Nåja, i alla fall om hosta och hängighet räknas som sjukdom. Och det gör det. I MIN värld gör det det! Mycket sjuknärvaro på jobbet har det blivit, för sjuk är jag inte, men inte heller helt frisk.
Sedan sist har jag varit till farbror doktor som gav mig cocillana etyfin mot min gräsliga hosta. När till och med farbror rutinerad doktor blir ställd över vilken djup och otäck hosta jag har, ja då kan ni tänkta er hur jag låter. Ni vet den där hostmedicinen som innehåller morfin. Man blir soft av morfin. Och är jag soft är jag nöjd.
Jag gillar min medicin.
Nåja, i alla fall om hosta och hängighet räknas som sjukdom. Och det gör det. I MIN värld gör det det! Mycket sjuknärvaro på jobbet har det blivit, för sjuk är jag inte, men inte heller helt frisk.
Sedan sist har jag varit till farbror doktor som gav mig cocillana etyfin mot min gräsliga hosta. När till och med farbror rutinerad doktor blir ställd över vilken djup och otäck hosta jag har, ja då kan ni tänkta er hur jag låter. Ni vet den där hostmedicinen som innehåller morfin. Man blir soft av morfin. Och är jag soft är jag nöjd.
Jag gillar min medicin.
fredag 2 oktober 2009
Slutkörd igen.
Det kom en liten bacill och slog rot i mig, så nu är jag inne på andra dagen med 40 graders feber och halsont.
Det är tur att jag inte orkar bry mig om dumma chefer just nu...
Det är tur att jag inte orkar bry mig om dumma chefer just nu...
söndag 6 september 2009
En tur i Paradiset
För dryga veckan sedan åkte jag och sambon färja.
Nej, inte Viking Lines Cinderella. Herregud, man kan ju inte riskera att hamna framför kameran på femmans sorgliga realityserie "Färjan".
Nänä, vi åkte färjan med stort F.
Birka Cruises "Paradise".
WOW! Vilken färja! Jag är faktiskt imponerad, för den var fin!
Inte sunkig alls. Så för mig var det tredje gången gillt.
Två gånger har jag åkt tidigare, och då båda gångerna med jobbet.
Jag ryser vid tanken på första resan jag gjorde... Vad sägs om:
- Flera av karlarna på jobbet var öppet otrogna mot sina fruar.
- Fylleriet var påtagligt (chefen lämnade sitt kort i baren, så det var bara att beställa).
- På återresan lyckades chefen förolämpa serveringspersonalen så grovt att Kaptenen blev tillkallad och chefen tvingades be om ursäkt.
Jag var yngst på jobbet, men förmodligen den som betedde sig mest som folk.
Förstå mig rätt nu, jag har inget emot att folk festar loss ibland. Men det gäller att inte helt tappa greppet.
Så jag har ställt mig väldigt tveksam inför 24-timmarskryssningar.
Tur att man inte är sämre än att man kan ändra sig.
Nej, inte Viking Lines Cinderella. Herregud, man kan ju inte riskera att hamna framför kameran på femmans sorgliga realityserie "Färjan".
Nänä, vi åkte färjan med stort F.
Birka Cruises "Paradise".
WOW! Vilken färja! Jag är faktiskt imponerad, för den var fin!
Inte sunkig alls. Så för mig var det tredje gången gillt.
Två gånger har jag åkt tidigare, och då båda gångerna med jobbet.
Jag ryser vid tanken på första resan jag gjorde... Vad sägs om:
- Flera av karlarna på jobbet var öppet otrogna mot sina fruar.
- Fylleriet var påtagligt (chefen lämnade sitt kort i baren, så det var bara att beställa).
- På återresan lyckades chefen förolämpa serveringspersonalen så grovt att Kaptenen blev tillkallad och chefen tvingades be om ursäkt.
Jag var yngst på jobbet, men förmodligen den som betedde sig mest som folk.
Förstå mig rätt nu, jag har inget emot att folk festar loss ibland. Men det gäller att inte helt tappa greppet.
Så jag har ställt mig väldigt tveksam inför 24-timmarskryssningar.
Tur att man inte är sämre än att man kan ändra sig.
fredag 4 september 2009
Bilden av en idiot
Audis försäljningschef är dagens skämt! Detta är saxat ur dagens Aftonblaska:
I dag ångrar Esko Kiesi, 59, sin intervju med den finska damtidningen Anna.
”Viktigast på bilen är fjädringen och däcken. Viktigast på kvinnan är vrister och skor. Man kan säga att alla egenskaper på bilen också finns hos kvinnan. Jag behöver kvinnan till det hon är skapt för, att behaga mannen och vara eftertraktad. När kvinnan vägrar städa eller stryka mina skjortor är det ett tecken på att förhållandet börjar ta slut.”
Esko Kiesi, som är frånskild och har två vuxna barn, sa också:
”Kvinnor är sämre chefer än män för att de blandar in känslor i sammanhang där de inte hör hemma. Kvinnan klarar allt utan mannens hjälp, förutom när det gäller teknik och fysik. Jag kan inte förlåta en kvinna som självförvållat blir fet.”
Vänta nu, han var ju frånskild...
Vilken överraskning!?! Hahahaha:D
Jag hyllar hans ex-fru för att ha orkat leva med detta low life.
Barnslig? Visst!
Gårdagens chefsattack gjorde att jag lite skamset måste erkänna att jag går ner på en femåringsnivå...
-Jamen om du är arg på mig så låter jag väl bli att komma imorgon också då!
*leeer*
Jo, jag är hemma idag också.
Sambon erbjöd sig att vara hemma idag, men jag känner att
"faan heller att jag ger det där lilla extra när en dumjävel till chef inte kan föra sig!".
Jag gillar att jobba.
Jag gillar att jobba hårt och ge det där lilla extra.
Men jag gillar inte att bli trampad på.
Okej, ner på en femåringnivå då.
Det känns helt okej.
-Jamen om du är arg på mig så låter jag väl bli att komma imorgon också då!
*leeer*
Jo, jag är hemma idag också.
Sambon erbjöd sig att vara hemma idag, men jag känner att
"faan heller att jag ger det där lilla extra när en dumjävel till chef inte kan föra sig!".
Jag gillar att jobba.
Jag gillar att jobba hårt och ge det där lilla extra.
Men jag gillar inte att bli trampad på.
Okej, ner på en femåringnivå då.
Det känns helt okej.
torsdag 3 september 2009
Dags igen? Njaeäää...
Ju mer jag tänker på det, så vore det kanske dags att byta jobb.
En pshyco-chef vill man inte ha.
Men så kommer jag ihåg att jag ska till världensbästakund i december. När ska de begripa att de ska anställa mig?? DÄR behöver jag inte oroa mig för jävliga chefer. Där har cheferna förståelse för barnsfamiljers vardagsproblem, vilket gör att personalen är så pass nöjda med sin arbetsgivare att de mer än gärna åker in och jobbar en helg istället.
Alla ställer upp för alla.
Trodde det var en utopi. Men den finns därute, så jag ska väl inte ge upp hoppet riktigt ännu.
En pshyco-chef vill man inte ha.
Men så kommer jag ihåg att jag ska till världensbästakund i december. När ska de begripa att de ska anställa mig?? DÄR behöver jag inte oroa mig för jävliga chefer. Där har cheferna förståelse för barnsfamiljers vardagsproblem, vilket gör att personalen är så pass nöjda med sin arbetsgivare att de mer än gärna åker in och jobbar en helg istället.
Alla ställer upp för alla.
Trodde det var en utopi. Men den finns därute, så jag ska väl inte ge upp hoppet riktigt ännu.
Psykopat till chef
Jag har tre chefer.
En av dem är inte bra.
Å ena sidan:
Negativ kritik.
Personliga påhopp.
Manipulativ.
Kontrollerande.
Beräknande.
Pratar gärna skit bakom andras rygg.
Opedagogisk.
Saknar empati.
Å andra sidan:
Charmerande.
Medryckande.
Social.
Virvelvindsliknande manér.
Jag fick ont i magen av att prata med henne om dagens hastigt påkomna vab.
Eftersom jag bestämt mig för att inte ta någon skit från henne, kontrade jag på ett konstruktivt sätt. Så jag går ur denna diskussion med hedern i behåll.
Men hur kan hon ändå ha sådan makt över mig att hon får mig att få ännu mer dåligt samvete över att jag måste stanna hemma en dag? Hon får mig att känna som om halva världen rasar samman för att jag är hemma. (I sådana fall borde jag inte se det i mitt lönekuvert, kanske?)
Det är ju jag som tillåter henne att få mig att känna som jag gör!
Jag måste bryta tankemöstret.
Eller åtminstone komma ihåg att hon har psykopatiska drag.
En av dem är inte bra.
Å ena sidan:
Negativ kritik.
Personliga påhopp.
Manipulativ.
Kontrollerande.
Beräknande.
Pratar gärna skit bakom andras rygg.
Opedagogisk.
Saknar empati.
Å andra sidan:
Charmerande.
Medryckande.
Social.
Virvelvindsliknande manér.
Jag fick ont i magen av att prata med henne om dagens hastigt påkomna vab.
Eftersom jag bestämt mig för att inte ta någon skit från henne, kontrade jag på ett konstruktivt sätt. Så jag går ur denna diskussion med hedern i behåll.
Men hur kan hon ändå ha sådan makt över mig att hon får mig att få ännu mer dåligt samvete över att jag måste stanna hemma en dag? Hon får mig att känna som om halva världen rasar samman för att jag är hemma. (I sådana fall borde jag inte se det i mitt lönekuvert, kanske?)
Det är ju jag som tillåter henne att få mig att känna som jag gör!
Jag måste bryta tankemöstret.
Eller åtminstone komma ihåg att hon har psykopatiska drag.
tisdag 1 september 2009
Nöff
Har tyckt att svininfluensan (även andra sorters influensor eller annat jäkelskap) varit upphaussat i tidningar och press.
P.g.a. de senaste dagarnas händelser börjar även jag att fundera, för personer i Sverige DÖR av detta!
Men innan vi vaccinerar oss så ska beslut fattas och klubbas igenom på 148 instanser och sedan kan vi börja tillsätta grupper för att göra utredningar, och sedan ska utredningarna sammanfattas för att slutligen tillsätta en oberoende konsult för att utvärdera utredningarna.
Och sedan, KANSKE vi kan börja fundera på att ta den där jävla sprutan.
Sverige är bra på många sätt, men jag är spyfärdig på hur fyrkantigt och byråkratiskt det kan vara ibland.
P.g.a. de senaste dagarnas händelser börjar även jag att fundera, för personer i Sverige DÖR av detta!
Men innan vi vaccinerar oss så ska beslut fattas och klubbas igenom på 148 instanser och sedan kan vi börja tillsätta grupper för att göra utredningar, och sedan ska utredningarna sammanfattas för att slutligen tillsätta en oberoende konsult för att utvärdera utredningarna.
Och sedan, KANSKE vi kan börja fundera på att ta den där jävla sprutan.
Sverige är bra på många sätt, men jag är spyfärdig på hur fyrkantigt och byråkratiskt det kan vara ibland.
måndag 31 augusti 2009
Eller hur?
Telefonsamtal idag kl 18.30 från skyddat nummer:
-Hallå..?
-Nämen tjeeena! Är det (mitt namn) ?
-Det är det.
-Jomenvabraaaserru! Jodetärsåhär! Detejusåatt... du har en Toyota, eller hur?
-Mmmmm....?
-Jo,ochnuharden... rullat i några år, eller hur?
-Det har den.
-Ochdetejusåatt.... jag ringer från Toyota och vi har en kampanj nu som erbjuder dig ett jääääättteeeförmånligt pris på rostskyddsbehandling! Eller hur?
-Jaha?
-Jodåereså... att du skyddar din bil från otäcka rostangrepp och annat skit, förståru? Så jag har en tid bokad till dig hos oss på Drottningvägen så fixar vi det, eller hur?
Någonstans här får jag nog av drygot i andra änden av luren och har fått misstankarna bekräftade? Jag svarade något surt:
-Vänta... vilket företag sade du att du ringde ifrån?
-Rostskydd i...?
-Så du ringer inte, som du först sade, från Toyota?
-Njaäeeee, men vi har just nu ett extra förmånligt erbjudande.., eller hur?
-Jag servar alltid min bil hos eller via Toyotaverkstaden, och såvitt jag förstår så är det inte ett arbete som utförs på uppdrag via Toyota?
Här börjar han fatta vinken.
-Njaäeee, det är det väl inte...
-Då kanske du förstår att jag inte är intresserad. Eller hur?
Då lade han på luren.
Önskar att jag varit spydigare.
-Hallå..?
-Nämen tjeeena! Är det (mitt namn) ?
-Det är det.
-Jomenvabraaaserru! Jodetärsåhär! Detejusåatt... du har en Toyota, eller hur?
-Mmmmm....?
-Jo,ochnuharden... rullat i några år, eller hur?
-Det har den.
-Ochdetejusåatt.... jag ringer från Toyota och vi har en kampanj nu som erbjuder dig ett jääääättteeeförmånligt pris på rostskyddsbehandling! Eller hur?
-Jaha?
-Jodåereså... att du skyddar din bil från otäcka rostangrepp och annat skit, förståru? Så jag har en tid bokad till dig hos oss på Drottningvägen så fixar vi det, eller hur?
Någonstans här får jag nog av drygot i andra änden av luren och har fått misstankarna bekräftade? Jag svarade något surt:
-Vänta... vilket företag sade du att du ringde ifrån?
-Rostskydd i...?
-Så du ringer inte, som du först sade, från Toyota?
-Njaäeeee, men vi har just nu ett extra förmånligt erbjudande.., eller hur?
-Jag servar alltid min bil hos eller via Toyotaverkstaden, och såvitt jag förstår så är det inte ett arbete som utförs på uppdrag via Toyota?
Här börjar han fatta vinken.
-Njaäeee, det är det väl inte...
-Då kanske du förstår att jag inte är intresserad. Eller hur?
Då lade han på luren.
Önskar att jag varit spydigare.
tisdag 25 augusti 2009
Världensbästakund
För att göra en lång historia kort: jag har under tio månader enbart haft en enda kund. Världensbästakund. Jag slutade i juni, och redan i juli ringde de igen och ville ha ett möte.
Mötet var igår.
Då mötades min arbetsgivarchef och världensbästakundchef. Lilla jag fick inte vara med...
När de mötat färdigt blev jag inkallad till chefen och fick höra att hon (den bitchen) försökt pitcha idén om att kunden skulle hyra tid även av en annan konsult, och inte lika mycket tid av mig. Vi skulle alltså ha delat på uppdraget, konsult nr2 och jag.
Då hade världensbästakundchef svarat:nej, vi vill ha *mitt namn*. Och bara henne. Annars får det vara. Anledningen är att vi vet att det fungerar bra, hon har gjort ett mycket bra jobb, kommit in i gruppen, hon kan vårt affärssystem och vi
har varit otroligt nöjda med hennes insats. Så det är hennes tid vi skall ha,
eller så letar vi någon annanstans!
Min arbetsgivarchef tappade hakan
(jag har fått intrycket av att jag knappast är hennes favoritkonsult).
Och gav med sig.
Hon var rätt spak resten av dagen. HA! Inn yuår fejs!
Eller som Arnold skulle ha sagt: I'm back!
Med det lilla tillägget: in December!
(för så lång tid dröjer det innan det återigen är dags!)
Nu undrar jag bara när världensbästakundchef inser att det vore bättre för alla att anställa världensbästalillajag?
Mötet var igår.
Då mötades min arbetsgivarchef och världensbästakundchef. Lilla jag fick inte vara med...
När de mötat färdigt blev jag inkallad till chefen och fick höra att hon (den bitchen) försökt pitcha idén om att kunden skulle hyra tid även av en annan konsult, och inte lika mycket tid av mig. Vi skulle alltså ha delat på uppdraget, konsult nr2 och jag.
Då hade världensbästakundchef svarat:nej, vi vill ha *mitt namn*. Och bara henne. Annars får det vara. Anledningen är att vi vet att det fungerar bra, hon har gjort ett mycket bra jobb, kommit in i gruppen, hon kan vårt affärssystem och vi
har varit otroligt nöjda med hennes insats. Så det är hennes tid vi skall ha,
eller så letar vi någon annanstans!
Min arbetsgivarchef tappade hakan
(jag har fått intrycket av att jag knappast är hennes favoritkonsult).
Och gav med sig.
Hon var rätt spak resten av dagen. HA! Inn yuår fejs!
Eller som Arnold skulle ha sagt: I'm back!
Med det lilla tillägget: in December!
(för så lång tid dröjer det innan det återigen är dags!)
Nu undrar jag bara när världensbästakundchef inser att det vore bättre för alla att anställa världensbästalillajag?
söndag 23 augusti 2009
Pestgrannar?
I somras flyttade det in nya grannar i området.
Grannar med en dotter på sex år.
"Perfekt!" tänkte jag som har en femåring och en sjuåring.
Men där fick jag så jag teg, för grannungen är en plåga... Jag vet att man inte får säga så om barn, men hon är verkligen en skitunge.
När jag säger åt henne att det är dags att gå hem till sig så får jag ett bestämt "näääe!" till svar.
Vaddå "nej??"
Hon bossar ordentligt när barnen försöker leka tillsammans.
Hon har spottat barnens kompisar i ansiktet. Skulle hon spotta mina barn i ansiktet är det slutlekt. För jämnan och på allvar!
Hon har rivit sonen så att han just nu har en ca fem centimeter lång sårskorpa på kinden, under ögat. Sonen kan han också, men att rivas är inte okej i min bok.
Hon kallar dottern för ungjävel. Ska hon säga?!
När vi kommer hem från skola/jobb så kan hon vara på vår tomt och hoppa på vår studsmatta, trots förmaningar från vår sida.
Jag har talat med hennes mamma, och förklarat att jag inte vill att hon är hemma hos oss när vi själva inte är hemma. Dels för att man bara inte gör så, och dessutom är det ju ingen som ser henne om något skulle hända. Jag fick bara mummel till svar.
Andra grannar har berättat för oss att hon stulit från dem, och när de tagit upp det med hennes föräldrar så har de mer eller mindre ryckt på axlarna.
Hennes föräldrar har ringt på vår dörr kl 21.30 och frågat om hon är hos oss!
Klockan 21.30!!! Nämnde jag att hon är sex år??
- Nej, hon är inte här. Mina barn sover!
Jag vet att det inte är dottern det är fel på. Det är föräldrarna.
Men herregud, måste jag porta henne från vårt hus?
För det här, det fungerar inte.
Grannar med en dotter på sex år.
"Perfekt!" tänkte jag som har en femåring och en sjuåring.
Men där fick jag så jag teg, för grannungen är en plåga... Jag vet att man inte får säga så om barn, men hon är verkligen en skitunge.
När jag säger åt henne att det är dags att gå hem till sig så får jag ett bestämt "näääe!" till svar.
Vaddå "nej??"
Hon bossar ordentligt när barnen försöker leka tillsammans.
Hon har spottat barnens kompisar i ansiktet. Skulle hon spotta mina barn i ansiktet är det slutlekt. För jämnan och på allvar!
Hon har rivit sonen så att han just nu har en ca fem centimeter lång sårskorpa på kinden, under ögat. Sonen kan han också, men att rivas är inte okej i min bok.
Hon kallar dottern för ungjävel. Ska hon säga?!
När vi kommer hem från skola/jobb så kan hon vara på vår tomt och hoppa på vår studsmatta, trots förmaningar från vår sida.
Jag har talat med hennes mamma, och förklarat att jag inte vill att hon är hemma hos oss när vi själva inte är hemma. Dels för att man bara inte gör så, och dessutom är det ju ingen som ser henne om något skulle hända. Jag fick bara mummel till svar.
Andra grannar har berättat för oss att hon stulit från dem, och när de tagit upp det med hennes föräldrar så har de mer eller mindre ryckt på axlarna.
Hennes föräldrar har ringt på vår dörr kl 21.30 och frågat om hon är hos oss!
Klockan 21.30!!! Nämnde jag att hon är sex år??
- Nej, hon är inte här. Mina barn sover!
Jag vet att det inte är dottern det är fel på. Det är föräldrarna.
Men herregud, måste jag porta henne från vårt hus?
För det här, det fungerar inte.
lördag 22 augusti 2009
Geggamoja
En altan - modell större - ska födas fram. BB är på framsidan av vårt hus och barnmorskan är välan jag då. Näe, kalla mig doula istället! För jag är en teoretiker av stora mått, och är själv ganska dålig på praktiska saker. (Konsultyrket är perfa för mig!)
P.g.a. det intensiva byggande som sker (om jag kallat mig själv för doula, vår tomt för BB så borde jag kanske kalla sambon för läkare då!) så har vissa komplikationer och följdproblem uppstått.
Komplikationen bestod i att grävaren smashade sönder avloppsröret två meter ner i marken, Detta resulterade i att vi inte kunde använda något som hade med vatten i huset att göra i en (iofs kort, men ack så nödig) period.
Följdproblemen har blivit att bygget tagit längre tid än vad vi först trodde. Regnet har tilltagit och hela uppfarten är en enda stor lerpöl. Högklackat och finkläder till jobbet är uteslutet. Jag kommer att behöva dansa in på kontoret i gummistövlar (modell knähög) och galonisar.
För att inte tala om hur fin bilen blir invändigt! Skinnklädsel är ett måste i nästa bil. Det går iaf att torka rent....
Jag är mentalt i ett läge likvärdigt med en fyrtiofyraveckors graviditiet (överburen m.a.o.), skrikandes efter en epidural. Sambon jobbar så gott han kan, och trots att han kämpar hårt så vill jag bara ta in en hantverkare för att få färdigt jobbet. Akut kejsarsnitt, tack.
Några frivilliga?
fredag 21 augusti 2009
Bärplockare
Själv har jag inte sett några bärplockare direkt utanför husknuten, men i veckan skrev lokalblaskan att ett gäng bärplockare eldat och skräpat ner på en plats inte så långt härifrån. Räddningstjänsten blev ditkallad för ett släckningsarbete, och nu har markägaren blivit fly förbannad (förståeligt!) för att han inte har rätt att köra iväg bärplockarna.
Allemansrätten är något av det finaste vi har, och om bärplockare och andra kringresande folkgrupper (jo'rå, det har rapporterats om asfaltsläggande irländare också, bland andra) fortsätter att missbruka sin rätt att vistas fritt ute på svensk mark, ja då tror jag inte att det kommer att dröja länge innan svenskarna skriker högt för att få inskränkningar i allemansrätten.
Det skulle vara.... sorgligt, tycker jag.
Sorgligt, men förståeligt.
Allemansrätten är något av det finaste vi har, och om bärplockare och andra kringresande folkgrupper (jo'rå, det har rapporterats om asfaltsläggande irländare också, bland andra) fortsätter att missbruka sin rätt att vistas fritt ute på svensk mark, ja då tror jag inte att det kommer att dröja länge innan svenskarna skriker högt för att få inskränkningar i allemansrätten.
Det skulle vara.... sorgligt, tycker jag.
Sorgligt, men förståeligt.
tisdag 18 augusti 2009
Bistra tider
Sommaren är definitivt slut.
Eller vad sägs om ösregn och en dagsnotering som toppar på 15 grader?
Eller vad sägs om ösregn och en dagsnotering som toppar på 15 grader?
fredag 10 juli 2009
Spänd och rastlös
Jag är rastlös och har svårt att slappna av.
Semesterlugnet har inte infunnit sig.
Jag är snarare lika spänd som en fiolsträng.
Var det inte jag som sade att min kropp"skriker efter semester"?
Den skriker fortfarande, trots semester.
Det sägs att vi kvinnor är svåra att behaga.
Jag skulle snarare säga att vi är helt jävla omöjliga att behaga!
Nu har jag min efterlängtade semester, och är jag nöjd?
Hörs ett primalvrål över Svea Rike idag, så är det bara jag som försöker ladda ur.
Semesterlugnet har inte infunnit sig.
Jag är snarare lika spänd som en fiolsträng.
Var det inte jag som sade att min kropp"skriker efter semester"?
Den skriker fortfarande, trots semester.
Det sägs att vi kvinnor är svåra att behaga.
Jag skulle snarare säga att vi är helt jävla omöjliga att behaga!
Nu har jag min efterlängtade semester, och är jag nöjd?
Hörs ett primalvrål över Svea Rike idag, så är det bara jag som försöker ladda ur.
tisdag 7 juli 2009
Malena Ernman har framåtanda
På midsommaraftonen vann barnen på en varsin lott; sonen vann ett vattengevär och dottern en uppblåsbar baddelfin (modell superstor).
Väl hemma skulle det naturligtvis både krigas och blåsas upp delfiner.
Dottern (7 år) pustade och frustade vid sina försök att blåsa upp delfinen, och sade till slut suckande:
näe mamma... jag kan inte blåsa upp den själv. Det är för svårt!
Jag får fråga Malena om hon kan hjälpa mig.
Jag: Malena, vem är det? (Kan ju vara ett nytt barn i skolan, eller så. Vad vet jag?)
Dottern: Mäh, Malena Ernman, förstås. Du vet, hon som sjunger opera. Hon kan hjälpa mig, för hon har så himla mycket framåtanda!
Gofisen min.
Väl hemma skulle det naturligtvis både krigas och blåsas upp delfiner.
Dottern (7 år) pustade och frustade vid sina försök att blåsa upp delfinen, och sade till slut suckande:
näe mamma... jag kan inte blåsa upp den själv. Det är för svårt!
Jag får fråga Malena om hon kan hjälpa mig.
Jag: Malena, vem är det? (Kan ju vara ett nytt barn i skolan, eller så. Vad vet jag?)
Dottern: Mäh, Malena Ernman, förstås. Du vet, hon som sjunger opera. Hon kan hjälpa mig, för hon har så himla mycket framåtanda!
Gofisen min.
tisdag 30 juni 2009
Nu är det slut
Idag var det den officiellt sista dagen hos kunden.
Jag är avtackad så till den milda grad att det gör ont i själen att lämna stället.
Hur är det möjligt att stormtrivas så på ett jobb?
Jag har då aldrig upplevt något liknande.
Alla, och då menar jag verkligen alla är supertrevliga.
Jag har haft allt från okej till roliga uppgifter, men den stora behållningen är att få ha lära känna "folket".
Inte en enda dag har jag vaknat på morgonen och känt olust inför att gå till jobbet.
Personalen bryr sig om varandra på ett sådant genuint sätt att jag baxnar.
De måste ha Sveriges bästa arbetsgemenskap.
Och fr.o.m. idag kommer jag inte att kunna ta en vardaglig del av den.
Inte undra på att jag är känslomässigt dränerad...
Jag är avtackad så till den milda grad att det gör ont i själen att lämna stället.
Hur är det möjligt att stormtrivas så på ett jobb?
Jag har då aldrig upplevt något liknande.
Alla, och då menar jag verkligen alla är supertrevliga.
Jag har haft allt från okej till roliga uppgifter, men den stora behållningen är att få ha lära känna "folket".
Inte en enda dag har jag vaknat på morgonen och känt olust inför att gå till jobbet.
Personalen bryr sig om varandra på ett sådant genuint sätt att jag baxnar.
De måste ha Sveriges bästa arbetsgemenskap.
Och fr.o.m. idag kommer jag inte att kunna ta en vardaglig del av den.
Inte undra på att jag är känslomässigt dränerad...
torsdag 25 juni 2009
Avtackad
Nu har jag bara ett par dagar till på jobbet innan semestern.
Och jag vill inte att de tar slut!!!
Hur många kan egentligen säga så och mena det? Semestern är efterlängtad, men jag vill inte att uppdraget hos denna kund skall ta slut... Jag formligen stormtrivs!!
Jag blev avtackad av kunden redan idag (jag visste att vi skulle luncha ute, men att vi skulle göra det är inget jag reagerade över), och vi tog två bilar och åkte till en lunchrestaurang i staden där företaget bjöd på lunch.
Jag fick ett paket också; tjejerna hade tagit ett gruppfoto som de plastat in och klistrat fast i en pärmen på en bok jag fick. Orden "Vi hoppas att du snart är tillbaka hos oss" hade kundchefen textat, och sedan hade avdelningen skrivit under med sina namn.
Tänk efter: hur många konsulter blir avtackade av sin kund?? Jag fick så fina ord sagda om mig att jag bölade bort mitt smink.
Jag älskar dem. Allesammans!!!
Jag vill inte ha något nytt uppdrag.
Och jag vill inte att de tar slut!!!
Hur många kan egentligen säga så och mena det? Semestern är efterlängtad, men jag vill inte att uppdraget hos denna kund skall ta slut... Jag formligen stormtrivs!!
Jag blev avtackad av kunden redan idag (jag visste att vi skulle luncha ute, men att vi skulle göra det är inget jag reagerade över), och vi tog två bilar och åkte till en lunchrestaurang i staden där företaget bjöd på lunch.
Jag fick ett paket också; tjejerna hade tagit ett gruppfoto som de plastat in och klistrat fast i en pärmen på en bok jag fick. Orden "Vi hoppas att du snart är tillbaka hos oss" hade kundchefen textat, och sedan hade avdelningen skrivit under med sina namn.
Tänk efter: hur många konsulter blir avtackade av sin kund?? Jag fick så fina ord sagda om mig att jag bölade bort mitt smink.
Jag älskar dem. Allesammans!!!
Jag vill inte ha något nytt uppdrag.
Hur ska jag kunna arbeta någon annanstans?
lördag 20 juni 2009
Midsommar anno 2009
Vi har betat av många av alla familjers "midsommar-måsten":
* Dansat runt midsommarstången som små grodor
* Fiskdamm
* Sill och nubbe
* Annan god mat (grillat, såklart) och dryck
* Sällskapsspel
En sak vi inte gjorde som många andra Svenssons gör, var att dansa styrdans.
Älsklingen har två vänsterfötter och själv är jag lika smidig som ett kyskåp, så vi skippar det tidsfördrivet och har attans trevligt ändå!
Vädergudarna var med oss och solen tittade faktiskt fram mer än en gång under hela dagen.
Jag älskar svensk midsommar när det är så kravlöst som det var igår, och dagens enda problem är att inga affärer är öppna.
Jag har ett uppdämt hejdlöst köpsug...
* Dansat runt midsommarstången som små grodor
* Fiskdamm
* Sill och nubbe
* Annan god mat (grillat, såklart) och dryck
* Sällskapsspel
En sak vi inte gjorde som många andra Svenssons gör, var att dansa styrdans.
Älsklingen har två vänsterfötter och själv är jag lika smidig som ett kyskåp, så vi skippar det tidsfördrivet och har attans trevligt ändå!
Vädergudarna var med oss och solen tittade faktiskt fram mer än en gång under hela dagen.
Jag älskar svensk midsommar när det är så kravlöst som det var igår, och dagens enda problem är att inga affärer är öppna.
Jag har ett uppdämt hejdlöst köpsug...
torsdag 18 juni 2009
En ursvensk dag?
Imorgon är det midsommar.
Och vädret är av typisk midsommarkaraktär.
(Det regnar, om ingen förstod den sarkastiska hinten.)
Så då borde det egentligen bli så en så ursvensk dag som det bara kan bli!!
(Men jag slutar inte hoppas på uppehåll.
Solen får gärna "lysa med sin frånvaro" *urdålig humor* bara det inte ösregnar.)
Och vädret är av typisk midsommarkaraktär.
(Det regnar, om ingen förstod den sarkastiska hinten.)
Så då borde det egentligen bli så en så ursvensk dag som det bara kan bli!!
(Men jag slutar inte hoppas på uppehåll.
Solen får gärna "lysa med sin frånvaro" *urdålig humor* bara det inte ösregnar.)
måndag 8 juni 2009
Gucka
Dags för en rejäl sommarförkylning, tydligen.
Jag har ooooont i hela kroppen och snyter ut superäckligt snor.
Idag tycker jag synd om mig själv.
Igen:)
Någon som har en fräsch osöndersnyten (eller heter det osöndersnuten??) näsa och len hals att låna ut?
Jag har ooooont i hela kroppen och snyter ut superäckligt snor.
Idag tycker jag synd om mig själv.
Igen:)
Någon som har en fräsch osöndersnyten (eller heter det osöndersnuten??) näsa och len hals att låna ut?
måndag 25 maj 2009
Plötsligt händer det... I helvete heller!
1) Finväder ute = pollenhelvetet fortsätter.
2) Barnen testar om de kan spränga ljudvallen.
3) Surprise photosession idag på jobbet till nya hemsidan. Självklart blir det en dag när jag sovit ca 2,5 timmar på natten och valt att inte sminka mig på morgonen. Ms. Mupp till Er tjänst!
4) Mobilen krånglar och lägger av hela tiden.
5) Fick tråkiga nyheter på jobbet ~ eventuellt nedskärningar på g.
6) Jag vägde mig.
DON'T MESS WITH ME TODAY!!
2) Barnen testar om de kan spränga ljudvallen.
3) Surprise photosession idag på jobbet till nya hemsidan. Självklart blir det en dag när jag sovit ca 2,5 timmar på natten och valt att inte sminka mig på morgonen. Ms. Mupp till Er tjänst!
4) Mobilen krånglar och lägger av hela tiden.
5) Fick tråkiga nyheter på jobbet ~ eventuellt nedskärningar på g.
6) Jag vägde mig.
DON'T MESS WITH ME TODAY!!
söndag 24 maj 2009
Utrett
Sambon och jag har pratat igenom allt, och det har varit en mängd missförstånd och feltolkningar mellan oss båda. Vi har rensat luften och det känns jättebra.
(För tydlighetens skull vill jag ändå klargöra att det aldrig var någon fara för att vi skulle säga bye-bye forever.)
Varför jag tog vårt tjafs extra hårt denna gång var nog för att jag varit rätt slut på sistone. Dels har jag varit överarbetad, och dels har jag märkt att all medicinering tagit ut sin rätt. En vanlig biverkning (enligt FASS) är humörsvängningar, och jo'rå; jag har varit en känslomässig berg-och-dalbana. (Vadfan, det är ju bara allergimedicin!?!)
I'm okay. Vi är okej.
Nu väntar jag bara på en kortison-high;)
(För tydlighetens skull vill jag ändå klargöra att det aldrig var någon fara för att vi skulle säga bye-bye forever.)
Varför jag tog vårt tjafs extra hårt denna gång var nog för att jag varit rätt slut på sistone. Dels har jag varit överarbetad, och dels har jag märkt att all medicinering tagit ut sin rätt. En vanlig biverkning (enligt FASS) är humörsvängningar, och jo'rå; jag har varit en känslomässig berg-och-dalbana. (Vadfan, det är ju bara allergimedicin!?!)
I'm okay. Vi är okej.
Nu väntar jag bara på en kortison-high;)
tisdag 19 maj 2009
Dålig dag
Du kanske känner igen känslan, den man ibland kan få när livet är surt och mörkt.
"Allt jag gör blir fel."
Så känner jag nu. Under en diskussion har sambon tagit saker jag sagt som kritik, och han har tagit det hårt. Han sade något jag går och funderar på.
Visserligen sade han det i vredesmod, men han menade det verkligen.
"Du behandlar mig som skit!"
Och jag stod kvar som ett fån. Begrep inte vad han menade.
Har försökt att sätta oss ned och resonera kring vad som egentligen hände, men allt är fortfarande för infekterat för att börja rota i. När vi försökt så börjar tjafset igen, och inget konstruktivt kommer ur det.
Jag vet inte ens var jag ska börja nysta någonstans. För vad är det jag har gjort? Egentligen?
Visst, jag är ingen gullig kattunge när jag blir irriterad. Jag kan fräsa ordentligt, men att såra någon med avsikt? Nej... inte med avsikt.
Tror jag får bryta här, för dels behöver jag pyssla med annat och dels vet jag inte riktigt om jag vill skriva så personligt här. Vi får se om jag återkommer.
"Allt jag gör blir fel."
Så känner jag nu. Under en diskussion har sambon tagit saker jag sagt som kritik, och han har tagit det hårt. Han sade något jag går och funderar på.
Visserligen sade han det i vredesmod, men han menade det verkligen.
"Du behandlar mig som skit!"
Och jag stod kvar som ett fån. Begrep inte vad han menade.
Har försökt att sätta oss ned och resonera kring vad som egentligen hände, men allt är fortfarande för infekterat för att börja rota i. När vi försökt så börjar tjafset igen, och inget konstruktivt kommer ur det.
Jag vet inte ens var jag ska börja nysta någonstans. För vad är det jag har gjort? Egentligen?
Visst, jag är ingen gullig kattunge när jag blir irriterad. Jag kan fräsa ordentligt, men att såra någon med avsikt? Nej... inte med avsikt.
Tror jag får bryta här, för dels behöver jag pyssla med annat och dels vet jag inte riktigt om jag vill skriva så personligt här. Vi får se om jag återkommer.
söndag 17 maj 2009
Lite borta
Livet snurrar i hög hastighet och jag bara hakar på.
Simskolan har haft avslutning, nu är det fotbollsskola som gäller.
Månadsboksluten hinner precis avslutas innan det är dags för nästa.
Måååånga födelsedagskalas att gå på under våren.
Bilar skall lämnas in på service (dyyyyyrt med bil).
Gräs ska klippas.
Mat ska lagas.
Barn ska lämnas och hämtas.
Ibland känner jag mig totalt tom. Fattar långsamt och är inte riktigt med.
Kind of "hjulet snurrar men hamstern är död". That's me.
Livet är ju bra, så varför är jag inte glad?
Varför hakar jag bara på livet istället för att njuta av det?
Jag vill sparka av mig träpjucksen och dansa i gräset.
Jag vill njuta av att livet är bra nu.
Jag vill krama världens bästa sambo och säga hur mycket jag älskar honom.
Jag vill utstråla glädje.
Så varför känner jag ingen?
Jag är låg. Och lite borta.
Simskolan har haft avslutning, nu är det fotbollsskola som gäller.
Månadsboksluten hinner precis avslutas innan det är dags för nästa.
Måååånga födelsedagskalas att gå på under våren.
Bilar skall lämnas in på service (dyyyyyrt med bil).
Gräs ska klippas.
Mat ska lagas.
Barn ska lämnas och hämtas.
Ibland känner jag mig totalt tom. Fattar långsamt och är inte riktigt med.
Kind of "hjulet snurrar men hamstern är död". That's me.
Livet är ju bra, så varför är jag inte glad?
Varför hakar jag bara på livet istället för att njuta av det?
Jag vill sparka av mig träpjucksen och dansa i gräset.
Jag vill njuta av att livet är bra nu.
Jag vill krama världens bästa sambo och säga hur mycket jag älskar honom.
Jag vill utstråla glädje.
Så varför känner jag ingen?
Jag är låg. Och lite borta.
fredag 15 maj 2009
Bamse slår Hulken
Den fyraårige sonen gjorde en härlig jämförelse imorse:
"Bamse och Nalle Puh är björnar, och båda gillar honung.
Eller hur, mamma?
Och JätteBamse han kan faktiskt klå Hulken.
Jo.. FAKTISKT KAN han det!!!
För JätteBamse är såhär stor
(måttar precis så långt upp han kan nå)
och då kan han göra såhär med Hulken:
(knytnäve som bankar i den andra handens öppna handflata)
Pang, krasch, uuuäääähhh!
Visst då, mamma??"
Vad svarar man på det? Och vem skulle klå vem, egentligen? Dunderhonungen är ju grym!
torsdag 14 maj 2009
Talar vi om samma dotter?
Dagens utvecklingssamtal för dottern -nyss fyllda sju år- utspelade sig (ungefärligt) enligt följande:
-Jaa, hon är såååå jätteduktig med ja... faktiskt precis allting!
Jag o sambon: -Jo, visst är hon duktig!
-Ja, hon har verkligen utvecklats det senaste året. Hon leker fint med alla barnen i gruppen, och visar både förståelse och empati. Hon är ju en fena på att läsa och skriva och eventuellt tycker vi att hon borde få gå i en ny konstellation vi kommer att prova till hösten när det är dags för X att gå upp till skolan; en blandad åk 1-3!
Vi: -Jaha...? Vad innebär det för X?
-Jo, vi har ju haft lite problem med vissa grupperingar i årskurserna och tror att det vore en god idé att bryta upp dem, och "vaska om" lite! Vi tror dessutom att risken finns för just X att hon blir understimulerad och då är det ju bra att det finns blandade årskullar i en och samma grupp. Då kan hon ju läsa på sin nivå, och utvecklas i en snabbare takt än att få lära sig t.ex. veckans bokstav! Men det är inte beslutat än hur, eller ens om, vi kommer att ha blandade årskurser!
Vi: Ja, men det låter ju bra...tror vi. Hur går det annars då? Hon håller ju verkligen på att bryta sig loss från oss just nu, och hon är ofta ledsen och arg.
-Va?? Nej, hon är såå glaaaad heeeela tiden!! Det är aaaaldrig några problem!
Öööööh? Talar vi verkligen om samma dotter?
Men visst är hon bara värdsbäst!
-Jaa, hon är såååå jätteduktig med ja... faktiskt precis allting!
Jag o sambon: -Jo, visst är hon duktig!
-Ja, hon har verkligen utvecklats det senaste året. Hon leker fint med alla barnen i gruppen, och visar både förståelse och empati. Hon är ju en fena på att läsa och skriva och eventuellt tycker vi att hon borde få gå i en ny konstellation vi kommer att prova till hösten när det är dags för X att gå upp till skolan; en blandad åk 1-3!
Vi: -Jaha...? Vad innebär det för X?
-Jo, vi har ju haft lite problem med vissa grupperingar i årskurserna och tror att det vore en god idé att bryta upp dem, och "vaska om" lite! Vi tror dessutom att risken finns för just X att hon blir understimulerad och då är det ju bra att det finns blandade årskullar i en och samma grupp. Då kan hon ju läsa på sin nivå, och utvecklas i en snabbare takt än att få lära sig t.ex. veckans bokstav! Men det är inte beslutat än hur, eller ens om, vi kommer att ha blandade årskurser!
Vi: Ja, men det låter ju bra...tror vi. Hur går det annars då? Hon håller ju verkligen på att bryta sig loss från oss just nu, och hon är ofta ledsen och arg.
-Va?? Nej, hon är såå glaaaad heeeela tiden!! Det är aaaaldrig några problem!
Öööööh? Talar vi verkligen om samma dotter?
Men visst är hon bara värdsbäst!
onsdag 6 maj 2009
Mor- och dotterrelation
ja, så'nt är sannerligen inte lätt.
Dottern (7år) har börjat sätta sig ordentligt på tvären. Inget är bra, hon tar gärna ton och är... ja faktiskt lite uppkäftig (!), blir arg för absolut ingenting och säger gärna saker som sätter sig i mitt hjärta som nålar. Det är bara mot mig hon är sådan, inte mot sin pappa.
När det är lugnt försöker jag "fiska" och fråga om det hänt något i skolan, eller om hon är ledsen över något. Men "nejdå, allting är bara bra".
Allt jag vill är att krama om henne, men hon gör allt för att stöta bort mig.
Om jag trott att hon varit trotsig och egensinnig förut, ja, då var det verkligen ingenting i jämförelse mot vad hon är nu.
Som sagt; mor- och dotterrelationer är verkligen inte något lätt!!!
Dottern (7år) har börjat sätta sig ordentligt på tvären. Inget är bra, hon tar gärna ton och är... ja faktiskt lite uppkäftig (!), blir arg för absolut ingenting och säger gärna saker som sätter sig i mitt hjärta som nålar. Det är bara mot mig hon är sådan, inte mot sin pappa.
När det är lugnt försöker jag "fiska" och fråga om det hänt något i skolan, eller om hon är ledsen över något. Men "nejdå, allting är bara bra".
Allt jag vill är att krama om henne, men hon gör allt för att stöta bort mig.
Om jag trott att hon varit trotsig och egensinnig förut, ja, då var det verkligen ingenting i jämförelse mot vad hon är nu.
Som sagt; mor- och dotterrelationer är verkligen inte något lätt!!!
måndag 4 maj 2009
It's a rainy day
Det känns bättre idag.
Det har regnat.
Pollenhelvetet har blivit några grader svalare.
Det har regnat.
Pollenhelvetet har blivit några grader svalare.
torsdag 30 april 2009
Migränvarning
Migränvarning på mig idag. Inte roligt alls.
Det brukar hänga ihop med mensen, och det är ju en riktig förbannelse.
En god vän till mig har sagt att mensvärken är kroppens sätt att ge igen för att man "inte blev gravid den här månaden heller". Jag tror henne!
Ska försöka vila en stund...
Det brukar hänga ihop med mensen, och det är ju en riktig förbannelse.
En god vän till mig har sagt att mensvärken är kroppens sätt att ge igen för att man "inte blev gravid den här månaden heller". Jag tror henne!
Ska försöka vila en stund...
tisdag 28 april 2009
Att hata glasögon
Jäntan (7 år) har haft glasögon i två år, och hon verkligen fullkomligt hatar att använda sina glasögon. Visst, hon ser bättre, men hon vill ändå inte ha dem.
Och jag förstår henne. Jag minns själv hur det var (även om jag var något äldre när jag fick mina första). Ändå tar jag på mig mammarollen och formligen kommenderar henne att använda dem.
Och hon tar på sig dem.
Min tappra Lill-Fia. Jag tillägnar dig denna dagen, och även till alla andra tappra själar som gör saker de måste men inte vill.
Jag älskar dig!
Och jag förstår henne. Jag minns själv hur det var (även om jag var något äldre när jag fick mina första). Ändå tar jag på mig mammarollen och formligen kommenderar henne att använda dem.
Och hon tar på sig dem.
Min tappra Lill-Fia. Jag tillägnar dig denna dagen, och även till alla andra tappra själar som gör saker de måste men inte vill.
Jag älskar dig!
måndag 27 april 2009
ORÄTTVIST
Jag blir som en trotsig 5-åring och vill skrika att allt är ORÄTTVIST!!
Varför kan inte jaaaag vara ute som alla andra?
Varför har just jaaaag pollenallergi?
Varför finns det pollenallergi? Kan det inte bli sommar snart???
Jaa. Varför blir det inte sommar med en gång?
Jag vill ju åsså vara utomhus i finvädret.
Det är så himla ORÄTTVIST!
(Och jaa, jag tycker synd om mig själv. Förbaskat synd är det om mig. Låt mig tycka det ett tag till, så går det över sedan.)
söndag 26 april 2009
lördag 25 april 2009
Ben & Jerry Cookie Dough
Jag har hittat en ny förälskelse; Ben & Jerrys Cookie Dough. (Vaniljglass med chocolate chip cookie-deg.)
Jag åt den för första gången igår och för att uttrycka mig milt: "den gick i".
Eller kan det kallas mani när skeden ser ut att ha behandlats av Üri Geller för att få i sig glassen?
fredag 24 april 2009
Vals om sommaren
PROSIT!!! Nu är den förbannade våren definitivt här. Och med den allt jävla pollen. (Pardon my french..) Jag avskyr våren. Älskar ljuset som kommer, men övrigt får jag kika ut på genom fönster som jag då inser behöver tvättas. Ingen hit.
Kom att tänka på en sång jag hörde som liten, och nu fann jag texten på internet. Det är Bengt Sändh som sjöng "Vals om sommaren". Det stämmer i alla fall in på de flesta gnällspikar!
Kom att tänka på en sång jag hörde som liten, och nu fann jag texten på internet. Det är Bengt Sändh som sjöng "Vals om sommaren". Det stämmer i alla fall in på de flesta gnällspikar!
Nu är den förbannade sommaren här,
en obeskrivlig plåga.
Svettig och dammig och slö och tvär,
torteras jag av sol.
Hur sommarn kan vara så populär,
det är för mig en fråga.
Jag pustar och flåsar med stort besvär
bland sippor och viol.
Fan vad jag plågas och lider,
huden är rödbränd och svider.
Svedan är värst bak på ryggen.
När solen gått bort kommer myggen.
På dagarna får jag sviter
av småkryp som stinger och biter,
spyflugor, humlor och bromsar och myror och getingar.
Törsten är olidlig, ölet ljumt
och maten står och surnar.
Sommarn som skalderna jämt berömt
får gärna bli till höst.
Blekfeta kärringar på var strand
är gnälliga och sura
på ungar som bråkar och kastar sand
och spiller saft och glass.
Vi badar i avloppsbrunt vatten,
får maskrosor uti rabatten.
Luften den stinker utav tjära,
vad mer kan Carl-Anton begära.
Om jag ligger i solen och lurar
väcks jag av åska och skurar.
Drömmen vi drömde om sommarn i vintras
var alltför falsk.
torsdag 23 april 2009
Trött Tortilla-torsdag
Jag är trött.
Tack och lov är det snart helg.
Hoppas att barnen ger mig sovmorgon på lördag.
Och med sovmorgon menar jag till minst kl 07.00.
Varför är barn så rackarns morgonpigga??
Dagens höjdpunkt: tortilla till middag. Mums!
Tack och lov är det snart helg.
Hoppas att barnen ger mig sovmorgon på lördag.
Och med sovmorgon menar jag till minst kl 07.00.
Varför är barn så rackarns morgonpigga??
Dagens höjdpunkt: tortilla till middag. Mums!
onsdag 22 april 2009
Ostädat? Näe...
De tillfällen jag känner att jag har det lite ostädat, tar jag till det gamla ordspråket "bättre lite skit i hörnen, än ett rent helvete".
Eller så kan man ju alltid slå på TV4:s program "Rent Hus".
Jag ryser... och inser att min egen städning är rätt så bra. En dunk i ryggen åt mig:)
Eller så kan man ju alltid slå på TV4:s program "Rent Hus".
Jag ryser... och inser att min egen städning är rätt så bra. En dunk i ryggen åt mig:)
tisdag 21 april 2009
Nya ord
Med tiden så lär man sig nya ord. Och då tänker jag på ord som faktiskt inte har funnits med i språket så länge.
Om någon för fem år sedan sade att de skulle facebook:a så hade de fått långa konstiga blickar på sig.
Eller om någon sagt att "jamen det kan du ju googla fram!"
Jaa du. Googla och fejsbooka. Nu en del av vardagen:)
Om någon för fem år sedan sade att de skulle facebook:a så hade de fått långa konstiga blickar på sig.
Eller om någon sagt att "jamen det kan du ju googla fram!"
Jaa du. Googla och fejsbooka. Nu en del av vardagen:)
måndag 20 april 2009
Sleepless in Sweden
I ett par månader nu så har jag haft svårt att somna.
Trött? Visst.
Men jag somnar inte.
Till slut sätter det sig i huvudet, och eftersom jag redan är så inställd på att inte kunna sova så somnar jag ju såklart inte.
Självuppfyllande profetia, så att säga.
Natten mot idag var dock värre än många andra nätter; när klockan var 03.45 började jag fundera på om det ens var värt att försöka somna. Och då... då (!) somnade jag.
Väckarklockan ringer kl 05.30.... Gissa om jag har gått som i dvala idag?
Trött? Visst.
Men jag somnar inte.
Till slut sätter det sig i huvudet, och eftersom jag redan är så inställd på att inte kunna sova så somnar jag ju såklart inte.
Självuppfyllande profetia, så att säga.
Natten mot idag var dock värre än många andra nätter; när klockan var 03.45 började jag fundera på om det ens var värt att försöka somna. Och då... då (!) somnade jag.
Väckarklockan ringer kl 05.30.... Gissa om jag har gått som i dvala idag?
söndag 19 april 2009
Stekta Gröna Tomater
Batterierna är laddade efter en bortanatt med systeryster och mor. Vi har pratat, skrattat, gråtit, ätit mängder av (o-)nyttigheter, lyssnat på musik och tittat på film.
Lillasyster hade tagit med sig DVD-filmen "Stekta Gröna Tomater", en av tidernas bästa filmer. Vi har alla sett den förr, och älskat den.
Nu hade alltså syrran fått tag i ett exemplar på DVD. (Själv har jag den i gamla hederliga VHS-formatet:)) Vi grät, skrattade och tjöt ikapp.
Ibland är det skönt med familjen...
Och lika skönt var det att komma hem igen, få pussa på karl och barn igen. (Visst, det var bara 24 timmar, men ändå.)
Nu hoppas jag på att den kommande veckan blir lättare att ta sig igenom, nu när jag fått "tanka själen" en stund.
fredag 17 april 2009
Bortanatt
Ikväll ska jag få komma bort över natten. Jag ska till en stuga tillsammans med syster och mor, och på dagordningen står bara onyttigheter (läs: livsglädje eller Anna-Skipper-avskyvärdheter).
1) Gott vin
2) God mat
3) Nikotin
Och så självklart värdens trevligaste sällskap och en massa tjejsnack.
Om jag säger att det är välbehövligt så är det nog dagens understatement.
torsdag 16 april 2009
Nedräkning
Irritaion, huvudvärk och krånglande mage. Kan det månne bero på stress? (Ironisk.)
Vill skrika ut min frustration, men vem skulle lyssna?
Nej, jag biter ihop och jagar vidare. Mycket smart drag för att varva ner. (Ironisk igen.)
2½ månader kvar till semester, and counting.
tisdag 14 april 2009
Irritation
Ibland känner jag det som att "alla" sliter i mig.
Och jag kommer inte undan. Då blir jag grinig, arg och irriterad. Något jag egentligen inte är, men som jag blir i trängda lägen.
Jag tror att det kommer ifrån det faktum att jag sällan (läs: aldrig) tar mig särskilt mycket egentid. Jag är inne i en låg period vad gäller social samvaro med vänner, och samtidigt som det är trist så orkar jag inte mer.
Det gäller bara att vara glad att vännerna finns kvar (hoppas jag) när jag slår hål på trötthetsbubblan.
Och jag kommer inte undan. Då blir jag grinig, arg och irriterad. Något jag egentligen inte är, men som jag blir i trängda lägen.
Jag tror att det kommer ifrån det faktum att jag sällan (läs: aldrig) tar mig särskilt mycket egentid. Jag är inne i en låg period vad gäller social samvaro med vänner, och samtidigt som det är trist så orkar jag inte mer.
Det gäller bara att vara glad att vännerna finns kvar (hoppas jag) när jag slår hål på trötthetsbubblan.
måndag 13 april 2009
Karma
Har ni sett den där serien "My Name Is Earl"? Den handlar om en småkriminell man som (efter att ha skrapat fram högsta vinsten på en lott och samtidigt tappat bort den) börjar leva sitt liv helt annorlunda. Den nya livsstilen handlar om att göra bot för de "synder" han gjort tidigare i sitt liv, för i och med borttappandet av lotten börjar han tro på karma.
Enligt att ha googlat på Wikipedia så skriver de såhär om karma:
Resultatet av en människas handlingar... Jag smakar lite på orden.
Får man alltid det man förtjänar? Hittar alltid balansen och jämnvikten hem till slut? I filmer med lyckliga slut är det ofta så.
Mobbarna blir själva utskrattade = karma,
den osjälviske får sin belöning = karma,
den utstötte finner sin plats = karma,
o.s.v.
Låt oss säga att karma verkligen existerar.
Mmmmm.
Jag vill verkligen tro det.
Enligt att ha googlat på Wikipedia så skriver de såhär om karma:
"Karma (sanskrit: karman, pali: kamma, "handling") är ett centralt begrepp inom religion och filosofi med indiskt ursprung. Det förekommer inom religionerna hinduism, buddhism, jainism och sikhism. Inom buddhismen är karma resultatet av en människas handlingar, ord och tankar under hennes livstid. Inom hinduismen står karma också för summan av handlingar under livet, hur väl en människa uppfyllt sina plikter avseende religiösa och vardagliga handlingar. Karmans "kvalitet" har en direkt betydelse när det gäller om vi återföds och som vad vi återföds. [2] Karma används även av andra grupper och individer, även utan filosofisk eller religiös innebörd och som ett uttryck som blivit populärt i Nordamerika och Europa."
Resultatet av en människas handlingar... Jag smakar lite på orden.
Får man alltid det man förtjänar? Hittar alltid balansen och jämnvikten hem till slut? I filmer med lyckliga slut är det ofta så.
Mobbarna blir själva utskrattade = karma,
den osjälviske får sin belöning = karma,
den utstötte finner sin plats = karma,
o.s.v.
Låt oss säga att karma verkligen existerar.
Mmmmm.
Jag vill verkligen tro det.
söndag 12 april 2009
Påsk i storsta'n
Årets påskhelg firades i storsta'n med svärisarna. Så nu är jag mätt. Alltså inte vanligt mätt, utan sådär jag-ska-aldrig-i-mitt-liv-äta-något-igen-mätt. Hungerkänslor har lyst med sin frånvaro i hela tre dygn, och det har varit gudagott, men ack så mycket.
Är lyckligt lottad som älskar mina svärisar, men de är såklart bäst i små doser. Tre dagar och två nätter är nog så mycket jag orkar innan irritationen på små och stora saker börjar bli påtaglig.
Svärmor är enormt omtänksam vad gäller att visa uppskattning, barnbarnen får ständigt bekräftelse, och om det gäller så ställer de alltid upp oavsett vad det gäller. (Svårt dock, att ta tillvara på det när det skiljer 2,5 timmars bilresa...)
Efter tre dagars intensivt umgänge så börjar det klia i kroppen på mig, och jag hör många trångsynta åsikter ~om jag ska generalisera så är det lite så där som gamlingar brukar göra ~ och hur jag än försöker ge en positiv vinkling på det gällande ämnet (och det kan vara allt i från vikt till invandring) för att "få upp stämningen i församlingen" så ger hon sig inte.
Som exempel, sjuåringen ville att vi skulle spela Melodifestival-CD:n (som jag fått i födelsedagspresent av dottern, och när den åkte in i spelaren så började svärmor kommentera Sarah Dawn Finer med orden "jaa du, hon är duktig. Synd bara att hon har en sådan otymplig kropp. Hon är ju så extremt fet..."
Till saken hör att jag själv tillhör ungefär samma storlek som Sarah sade snabbt att "själv tycker jag att det är befriande att se en sådan extremt talangfull sångerska som väljer att inte falla för trycket att bli benget bara för att alla andra säger att man ska se ut på ett visst sätt. Jag gillar henne och tycker hon är grym! Jag tycker hon är en förebild för unga tjejer som blir matade med thinspiration från höger till vänster, och vaddå fet, hon och jag ungefär lika stora!"
Svaret blev "Va? Nejnej det är ni väl inte, och det var inte så jag menade! Hon är duktig. Men ändå..."
För husfridens skull bytte jag snabbt samtalsämne och var mitt glada jag igen utåt sett. Ibland vill jag gå på verbal knock-out. Men jag har fått en önskan av sambon att hålla mig lugn. Mest för barnens skull. Men inombords kan jag koka över denna dam.
Men som sagt. Det är mina känslor för henne efter tre dagar och två nätter. Att tala i telefon med henne ett par gånger i veckan, och att träffas MAX en gång i månaden går finfint.
PS. Läste just igenom vad jag skrivit, och jag låter som värsta mesen... Borde inte lägga mig som jag gjort. Nästa gång vi har långträff vill jag gå rakryggad ur eventuella konflikter. Jag borde skita i vad andra ~även sambon~ tycker. (Men gud, har jag blivit en konflikträdd liten skit?) Självkänsla tack. DS.
Nåväl, förutom ett par små incidenter har påsken varit bra. Vi har sett "Pettson & Findus - Glömligheter" på bio, fikat, ätit, fikat och ätit lite mer, haft sena födelsedagsfiranden och ätit igen. Och såklart; njutit av finvädret!
Är lyckligt lottad som älskar mina svärisar, men de är såklart bäst i små doser. Tre dagar och två nätter är nog så mycket jag orkar innan irritationen på små och stora saker börjar bli påtaglig.
Svärmor är enormt omtänksam vad gäller att visa uppskattning, barnbarnen får ständigt bekräftelse, och om det gäller så ställer de alltid upp oavsett vad det gäller. (Svårt dock, att ta tillvara på det när det skiljer 2,5 timmars bilresa...)
Efter tre dagars intensivt umgänge så börjar det klia i kroppen på mig, och jag hör många trångsynta åsikter ~om jag ska generalisera så är det lite så där som gamlingar brukar göra ~ och hur jag än försöker ge en positiv vinkling på det gällande ämnet (och det kan vara allt i från vikt till invandring) för att "få upp stämningen i församlingen" så ger hon sig inte.
Som exempel, sjuåringen ville att vi skulle spela Melodifestival-CD:n (som jag fått i födelsedagspresent av dottern, och när den åkte in i spelaren så började svärmor kommentera Sarah Dawn Finer med orden "jaa du, hon är duktig. Synd bara att hon har en sådan otymplig kropp. Hon är ju så extremt fet..."
Till saken hör att jag själv tillhör ungefär samma storlek som Sarah sade snabbt att "själv tycker jag att det är befriande att se en sådan extremt talangfull sångerska som väljer att inte falla för trycket att bli benget bara för att alla andra säger att man ska se ut på ett visst sätt. Jag gillar henne och tycker hon är grym! Jag tycker hon är en förebild för unga tjejer som blir matade med thinspiration från höger till vänster, och vaddå fet, hon och jag ungefär lika stora!"
Svaret blev "Va? Nejnej det är ni väl inte, och det var inte så jag menade! Hon är duktig. Men ändå..."
För husfridens skull bytte jag snabbt samtalsämne och var mitt glada jag igen utåt sett. Ibland vill jag gå på verbal knock-out. Men jag har fått en önskan av sambon att hålla mig lugn. Mest för barnens skull. Men inombords kan jag koka över denna dam.
Men som sagt. Det är mina känslor för henne efter tre dagar och två nätter. Att tala i telefon med henne ett par gånger i veckan, och att träffas MAX en gång i månaden går finfint.
PS. Läste just igenom vad jag skrivit, och jag låter som värsta mesen... Borde inte lägga mig som jag gjort. Nästa gång vi har långträff vill jag gå rakryggad ur eventuella konflikter. Jag borde skita i vad andra ~även sambon~ tycker. (Men gud, har jag blivit en konflikträdd liten skit?) Självkänsla tack. DS.
Nåväl, förutom ett par små incidenter har påsken varit bra. Vi har sett "Pettson & Findus - Glömligheter" på bio, fikat, ätit, fikat och ätit lite mer, haft sena födelsedagsfiranden och ätit igen. Och såklart; njutit av finvädret!
torsdag 2 april 2009
Påfyllning i garderoben
Det här med mode och kläder är inte helt lätt.
Särskilt i mitt fall och med tanke på två av mina attribut;
1)"olång" i rocken
2) riktigt mullig
Detta är ett kombinationsproblem jag delar med många andra, men som modeindustrin inte greppat tag i ännu. Att behöva köpa "tältkläder" är inte roligt, men vilka alternativ finns? Jag fullkomligt vägrar att för kläders skull gå ner i vikt (jo, jag vet att ur hälsosynpunkt så...bla bla bla, men nu talar jag om kläder för guds skull!), och om något plagg sitter bra runt midjan, ja då hänger ärmarna som värsta schimpansarmarna. Enligt modeindustrin så ska jag vara drygt 1,80 lång för att passa i mitt midjemått. Och då hamnar mitt bredaste parti (just det, höfterna) precis där 1,80-kvinnans midja är. Figursydda kläder "går fetbort".
Och få inte igång mig på byxor.... Jag borde vara en mästare på att lägga upp byxben vid det här laget, men min intressebrist för sömnad är påtaglig. Och sitter ett par byxor okej i midjan, ja då har jag gällivarehäng.
Gulligt? Nej. Så mitt intresse för kläder är lika med noll.
Inget sitter bra och då är det inte roligt.
Men så idag hade jag givit mig blanka den på att hitta nya kläder. Kom hem med två par jeans, två toppar och tre blusar.
Kors i taket.
Ännu större kors i taket: inget plagg är svart!
Men så har jag fått kämpa också. Ensam har jag stått i timtal och provat mer än femtio plagg, och att gå i affärer är bland det värsta jag vet.
Jag förtjänar en medalj.
Eller två:)
Särskilt i mitt fall och med tanke på två av mina attribut;
1)"olång" i rocken
2) riktigt mullig
Detta är ett kombinationsproblem jag delar med många andra, men som modeindustrin inte greppat tag i ännu. Att behöva köpa "tältkläder" är inte roligt, men vilka alternativ finns? Jag fullkomligt vägrar att för kläders skull gå ner i vikt (jo, jag vet att ur hälsosynpunkt så...bla bla bla, men nu talar jag om kläder för guds skull!), och om något plagg sitter bra runt midjan, ja då hänger ärmarna som värsta schimpansarmarna. Enligt modeindustrin så ska jag vara drygt 1,80 lång för att passa i mitt midjemått. Och då hamnar mitt bredaste parti (just det, höfterna) precis där 1,80-kvinnans midja är. Figursydda kläder "går fetbort".
Och få inte igång mig på byxor.... Jag borde vara en mästare på att lägga upp byxben vid det här laget, men min intressebrist för sömnad är påtaglig. Och sitter ett par byxor okej i midjan, ja då har jag gällivarehäng.
Gulligt? Nej. Så mitt intresse för kläder är lika med noll.
Inget sitter bra och då är det inte roligt.
Men så idag hade jag givit mig blanka den på att hitta nya kläder. Kom hem med två par jeans, två toppar och tre blusar.
Kors i taket.
Ännu större kors i taket: inget plagg är svart!
Men så har jag fått kämpa också. Ensam har jag stått i timtal och provat mer än femtio plagg, och att gå i affärer är bland det värsta jag vet.
Jag förtjänar en medalj.
Eller två:)
onsdag 1 april 2009
Att fisa
"-Maaaammmaaaa....? Vet du, jag ÄLSKAR att fisa..!"
(Sagt av dottern, 7 år)
Vad svarar man på det?
*skratt*
(Sagt av dottern, 7 år)
Vad svarar man på det?
*skratt*
tisdag 31 mars 2009
Falska Fia
Är lite av en bloggfreak, ja att läsa bloggar alltså.
Och ibland är det otroligt vad personer är ... ja.. hur ska jag uttrycka mig...? "Personliga" är nog rätt ord.
Och ibland tänker de förmodligen inte på att andra faktiskt får full insyn i deras privatliv och tar del av deras innersta tankar.
Det är därför jag skriver anonymt. Ja, eller om någon nära vän skulle råka snubbla över min blogg så skulle de kanske känna igen mig, men inte gamla skolkamrater, arbetskollegor eller annat "löst folk";)
Jag råkade av en händelse länkas vidare från en blogg till en annan (jag känner inte alls personen vars blogg jag först besökte) och kom hipp som happ in på en sida där jag direkt kände igen personen som skrivit bloggen. Och hon har skrivit om ALLT. Till och med om mig. Och det var inte roligt att läsa. Jag är inte namngiven, men det är helt tydligt att det gäller mig.
Jag har inte haft några som helst problem med den här tjejen, för vi har ingen relation alls. Men någonstans på vägen har hon tydligen stört sig på mig.
Jag är tveksam till att ta upp det med henne (och varför skulle jag göra det?) eftersom jag faktiskt bara halkade in på hennes blogg. Det skulle kännas som att jag "spionerat" fast jag inte gjort det.
Kanske bättre att låta det bero, att tänka "jävla idiot" när jag springer på henne och lika falskt som hon ler mot mig när vi träffas - le tillbaka och känna att "jo, men visst. Jag vet jag..."
Som de bevingade orden "Keep your friends close, but keep your enemies closer".
Ändå känns det lite bittert, för jag vill inte bry mig om vad andra tycker, och samtidigt så gör jag det. Fan.
Och ibland är det otroligt vad personer är ... ja.. hur ska jag uttrycka mig...? "Personliga" är nog rätt ord.
Och ibland tänker de förmodligen inte på att andra faktiskt får full insyn i deras privatliv och tar del av deras innersta tankar.
Det är därför jag skriver anonymt. Ja, eller om någon nära vän skulle råka snubbla över min blogg så skulle de kanske känna igen mig, men inte gamla skolkamrater, arbetskollegor eller annat "löst folk";)
Jag råkade av en händelse länkas vidare från en blogg till en annan (jag känner inte alls personen vars blogg jag först besökte) och kom hipp som happ in på en sida där jag direkt kände igen personen som skrivit bloggen. Och hon har skrivit om ALLT. Till och med om mig. Och det var inte roligt att läsa. Jag är inte namngiven, men det är helt tydligt att det gäller mig.
Jag har inte haft några som helst problem med den här tjejen, för vi har ingen relation alls. Men någonstans på vägen har hon tydligen stört sig på mig.
Jag är tveksam till att ta upp det med henne (och varför skulle jag göra det?) eftersom jag faktiskt bara halkade in på hennes blogg. Det skulle kännas som att jag "spionerat" fast jag inte gjort det.
Kanske bättre att låta det bero, att tänka "jävla idiot" när jag springer på henne och lika falskt som hon ler mot mig när vi träffas - le tillbaka och känna att "jo, men visst. Jag vet jag..."
Som de bevingade orden "Keep your friends close, but keep your enemies closer".
Ändå känns det lite bittert, för jag vill inte bry mig om vad andra tycker, och samtidigt så gör jag det. Fan.
tisdag 24 mars 2009
Mörker i plånboken
Jahaja, så har jag då fått mitt första lönebesked sedan jag gick ner i arbetstid. Det, i kombination med att jag vab:at i typ två veckor betyder att jag knappt får någon som helst lön...
Jag riktigt hör hur tomt det ekar i min plånbok, och jag ser hela månadens planerade inköp försvinna all världens väg.
Jo, jag visste att lönen skulle bli knapp, men det känns ändå jobbigt. Särskilt som ersättningen från FK lär dröja. Och dröja. Och dröja...
Jag riktigt hör hur tomt det ekar i min plånbok, och jag ser hela månadens planerade inköp försvinna all världens väg.
Jo, jag visste att lönen skulle bli knapp, men det känns ändå jobbigt. Särskilt som ersättningen från FK lär dröja. Och dröja. Och dröja...
söndag 22 mars 2009
Orkar inte
Jag orkar inte med:
sura griniga karlar
irriterade barn
höga skrik
att äta en portion pasta till
Jag vill:
ha semester
umgås med vänner
äta god mat
lyssna på musik
sura griniga karlar
irriterade barn
höga skrik
att äta en portion pasta till
Jag vill:
ha semester
umgås med vänner
äta god mat
lyssna på musik
fredag 6 mars 2009
Effektiva morsan
Klockan är strax efter 11 på förmiddagen, och jag är verkligen superdundereffektiv idag! Eller vad sägs om att ha kört tre maskiner tvätt, diskat, planerat och förberett lunchen, sorterat en massa till återvinningen, spelat spel med barnen och hunnit fila naglarna?
Det går bra nu.
Ledigt och fest
~Barnen friska
~Mitt namn drogs som vinnare på en barnklädessajt och jag fick en gratis klänning till jäntan
~Jag har några kronor kvar på lönekontot
~Jobbfest ikväll
~Ledig fredag
VILKEN LYX!!!
~Mitt namn drogs som vinnare på en barnklädessajt och jag fick en gratis klänning till jäntan
~Jag har några kronor kvar på lönekontot
~Jobbfest ikväll
~Ledig fredag
VILKEN LYX!!!
onsdag 4 mars 2009
Peppar, peppar...
... ta i trä. Idag var grabben på förskolan och jäntan på 6-års igen. För första gången på två veckor!!
Grabben formligen flög in och började leka med sina kompisar. Med jäntan var det inte lika lätt. Hon sprang efter mig och med stoooora tårar rullandes nedför kinderna, ropandes "MAMMA jag VILL inte vara här, jag vill vara med DIG!!!". Med personalens hjälp lugnade hon ner sig, men när jag körde ut från parkeringen ser jag en orange-svart overall springandes mot skolans staket, armarna rakt utåt, och ansiktet fövridet i smärta samtidigt som jag ser att hon skriker något.
Mitt hjärta brast när jag fortsatte att köra därifrån.
Ringde till skolan när jag kommit till jobbet, och då var allt frid och fröjd.
Men jag, jag mår fortfarande dåligt.
Och imorgon gör vi om alltihopa igen.
Grabben formligen flög in och började leka med sina kompisar. Med jäntan var det inte lika lätt. Hon sprang efter mig och med stoooora tårar rullandes nedför kinderna, ropandes "MAMMA jag VILL inte vara här, jag vill vara med DIG!!!". Med personalens hjälp lugnade hon ner sig, men när jag körde ut från parkeringen ser jag en orange-svart overall springandes mot skolans staket, armarna rakt utåt, och ansiktet fövridet i smärta samtidigt som jag ser att hon skriker något.
Mitt hjärta brast när jag fortsatte att köra därifrån.
Ringde till skolan när jag kommit till jobbet, och då var allt frid och fröjd.
Men jag, jag mår fortfarande dåligt.
Och imorgon gör vi om alltihopa igen.
söndag 1 mars 2009
Utmaning
Har fått en utmaning som inte var helt lätt att lösa...
Man skall svara på frågorna och svaret skall börja med bokstaven i sitt eget namn.
1. Vad heter du? Vill vara hemlige Arne här på bloggen, och det börjar ju på A...
2. Ett ord på fyra bokstäver: Aska
3. Flicknamn: Agnes
4. Pojknamn: Adam
5. Yrke: Advokat
6. Färg: Aprikos (huga!)
7. Klädesplagg: Anorak
8. Mat: Anka
9. Sak i badrummet: Ansiktskräm
10. Plats/stad: Askersund
11. En orsak att vara sen: Avgångstiden hölls inte av SJ (Gills denna som svar på "A"? Om inte; så är den i alla fall trist nog sann i nio fall av tio...)
12. Något man skriker: AKTA!
13. Film: Addams Family
14. Något man dricker: Anis-thé (urk!) Näe förresten, jag svarar hellre Absolut Vodka!
15. Band: ABBA
16. Djur: Anka (ja, återigen: anka. Man kan äta dem också:))
17. Gatunamn: Allégatan
18. Bil: Amazon
19. Sång: "Amazing Grace"
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Allsång
Man skall svara på frågorna och svaret skall börja med bokstaven i sitt eget namn.
1. Vad heter du? Vill vara hemlige Arne här på bloggen, och det börjar ju på A...
2. Ett ord på fyra bokstäver: Aska
3. Flicknamn: Agnes
4. Pojknamn: Adam
5. Yrke: Advokat
6. Färg: Aprikos (huga!)
7. Klädesplagg: Anorak
8. Mat: Anka
9. Sak i badrummet: Ansiktskräm
10. Plats/stad: Askersund
11. En orsak att vara sen: Avgångstiden hölls inte av SJ (Gills denna som svar på "A"? Om inte; så är den i alla fall trist nog sann i nio fall av tio...)
12. Något man skriker: AKTA!
13. Film: Addams Family
14. Något man dricker: Anis-thé (urk!) Näe förresten, jag svarar hellre Absolut Vodka!
15. Band: ABBA
16. Djur: Anka (ja, återigen: anka. Man kan äta dem också:))
17. Gatunamn: Allégatan
18. Bil: Amazon
19. Sång: "Amazing Grace"
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Allsång
Rattmuff på
Söndag. Vilodag. I dubbel bemärkelse för dottern, som fortfarande har 39 graders feber... Jag börjar faktiskt bli lite orolig för vad som händer.
Men samtidigt blir jag något lugnad över att hon är vid gott mod, äter ordentligt med mat och dricker mycket vatten.
Hjärtat har åkt och jobbat eftersom han blir hemma imorgon. Varför är det så att jag får dåligt samvete över att inte vara hemma med barnen, för att jag "måste" åka och jobba?
Jag försöker skaka av mig det, för jag har ju varit hemma i två veckor (sambon har tagit två dagar), och mitt jobb är lika viktigt som hans. Vi försöker dela på ansvaret så mycket det bara går, annars. Men just nu har han haft det kämpigare på sitt jobb än jag på mitt, och det har helt enkelt passat bättre att jag tagit fler vab-dagar. Men det dåliga samvetet spökar ändå.
Jag har hittat en jämställd toppengubbe ur den aspekten. Han är såklart bra på fler sätt, men när det kommer till jämställdhet så har jag inga klagomål:)
Vädret fortsätter att spela mig ett spratt; idag har vi över -20 grader kallt. BURR! Rattmuff på. Man kanske skulle investera i en sådan som bilden visar? *skratt*
lördag 28 februari 2009
Baka baka liten kaka, rulla rulla liten bulla
P.g.a. vädret, eller snarare tack vare vädret, så blev det bullbak istället för shoppingtur ut till verkligheten.
Jag ville verkligen "ut till livet" efter att ha varit hemma i princip två veckor. Det skulle bli så skönt att bara gå och strosa för mig själv i affärer, leta pynt och grejer till hemmet. Kanske hittat en fin tröja eller vad som helst skulle kännas bättre än att sitta hemma och uggla.
Återigen; tack SMHI. Tack.
Men några som blir glada för att jag bakar bullar är ju barnen. Och då känns det bra igen.
Tack SMHI
Enligt SMHI tidigare i veckans så skulle helgen komma med solsken i heeeela Sverige.
Vad ser jag när jag tittar ut genom fönstret? Jo, världens snöstorm.
Tack SMHI. Verkligen. Tack.
Dikter och evolution
Sexåringen har 39,5 i feber. Och är pigg ändå...
Har kollat termometern, och den verkar inte vara trasig. Hur orkar hon?
Hon har skrivit sina första dikter idag. Det är hjärta och smärta, och om att bli ihop med någon man tycker om. Att få barn.
Herrejösses! "- Visst tycker jag som mor att hon är extremt begåvad och hon ÄR lillgammal, men nu måste hon ha fått en enorm feberyra!" sade jag till min mor när vi talades vid på telefon.
Mamma replikerade: "-Vaddå? Hon är ju bara lik dig ju!"
Och jag kapitulerar. Visst var även jag en diktare som ung. Men långt ifrån som dottern. Är det detta som kallas evolution?
torsdag 26 februari 2009
Blåst på 200 pix
Så har då åkt på min första (och förhoppningsvis enda) blåsning på Tradera. Jag, som är så försiktig med vem jag köper av, tog hem en budgivning på ett par Meandibyxor åt min son för ca 200 pix inkl fraktkostnad. Helt okej pris för ett par nya oanvända Meandibyxor. (De är ju suveränt bra byxor som tål ALLT!)
Säljaren hade 20 positiva betyg, varav 15 var som säljare, 5 som köpare. (Jo, jag kollar även detta, för vissa kan samla på sig positiva köparbetyg men vara skitdåliga säljare.)
Auktionen gick ut den 1 februari, den 2 februari hade säljaren pengarna på sitt konto. Sedan hördes ingenting. Tyst. Tomt i brevlådan.
Den 11:e fick jag -efter jag mailat henne- ett svar där hon skrev "Oj då, måste ha missat det. Skickar imorgon!"
Sedan, återigen: tyst och tomt.
Hon svarar inte på mina mail, hon svarar inte i telefon (jag har lämnat två meddelanden på mobilsvar).
Igår lämnade jag för första gången i mitt liv ett negativt omdöme på en Traderasäljare. Nu väntar jag bara på ett hämndomdöme.
Och fanskapet har nya auktioner ute. Hoppas att potentiella köpare hinner läsa mitt svarta omdöme och inte budar.
PS. Jag får väl anse mina surt förvärvade kronor förlorade. Och jag försöker se det som mitt bidrag till välgörenhet för idioter. DS.
Säljaren hade 20 positiva betyg, varav 15 var som säljare, 5 som köpare. (Jo, jag kollar även detta, för vissa kan samla på sig positiva köparbetyg men vara skitdåliga säljare.)
Auktionen gick ut den 1 februari, den 2 februari hade säljaren pengarna på sitt konto. Sedan hördes ingenting. Tyst. Tomt i brevlådan.
Den 11:e fick jag -efter jag mailat henne- ett svar där hon skrev "Oj då, måste ha missat det. Skickar imorgon!"
Sedan, återigen: tyst och tomt.
Hon svarar inte på mina mail, hon svarar inte i telefon (jag har lämnat två meddelanden på mobilsvar).
Igår lämnade jag för första gången i mitt liv ett negativt omdöme på en Traderasäljare. Nu väntar jag bara på ett hämndomdöme.
Och fanskapet har nya auktioner ute. Hoppas att potentiella köpare hinner läsa mitt svarta omdöme och inte budar.
PS. Jag får väl anse mina surt förvärvade kronor förlorade. Och jag försöker se det som mitt bidrag till välgörenhet för idioter. DS.
Fattigfia
Rent krasst kan jag konstatera att det kommer att kännas rejält i lönekuvertet vid nästa löning. Jag har varit hemma med sjuka barn i nära två veckor!!
Jag är hemma utan att blinka, och jag klandrar absolut inte barnen för att de är sjuka. Men, visst är det dyrt att inte jobba. Ersättningen från vår fantastiska försäkringskassa kommer förmodligen att låta vänta på sig och jag har inga förhoppningar om att det skulle gå snabbare än 10 veckor. (Har ju inte ens fått blanketterna ännu!!)
Det skulle sitta fint med högvinsten nu. Verkligen jättefint.
Jag är hemma utan att blinka, och jag klandrar absolut inte barnen för att de är sjuka. Men, visst är det dyrt att inte jobba. Ersättningen från vår fantastiska försäkringskassa kommer förmodligen att låta vänta på sig och jag har inga förhoppningar om att det skulle gå snabbare än 10 veckor. (Har ju inte ens fått blanketterna ännu!!)
Det skulle sitta fint med högvinsten nu. Verkligen jättefint.
onsdag 25 februari 2009
Inte igen...
Sambon sjuk. Men jobbar ändå.
Dottern fick hög feber idag.
Jag fick hög feber idag.
Och med hög feber menar jag inte några sketna 38 grader, utan här får vi lägga till en grad. Minst.
Dock har dagens en ljuspunkt: sonen är frisk!
Dottern fick hög feber idag.
Jag fick hög feber idag.
Och med hög feber menar jag inte några sketna 38 grader, utan här får vi lägga till en grad. Minst.
Dock har dagens en ljuspunkt: sonen är frisk!
tisdag 24 februari 2009
Guld värda
"Du fattas oss när du inte är här!!"
Den ljuvliga kommentaren fick jag av en medarbetare när jag klev in över jobbtröskeln. "Men åh, är du här? Vad roligt!" var andra kommentarer.
Genuint intresserade frågade de hur resten av familjen mår.
Jag har världens bästa arbetskollegor!! De är guld värda, och lyfter mig.
Lilleman mår fortfarande dåligt, stackarn. Tjejen har spelat dataspel och fått ihop 105 hästskor. Sambon börjar känna sig risig. Batterierna har laddats på jobbet, och imorgon är det min tur att vara hemma igen. Det kan behövas, för imorgon vill jag vara världens bästa mamma.
(Som ändå sörjer att ingen bokrea hanns med idag...)
Den ljuvliga kommentaren fick jag av en medarbetare när jag klev in över jobbtröskeln. "Men åh, är du här? Vad roligt!" var andra kommentarer.
Genuint intresserade frågade de hur resten av familjen mår.
Jag har världens bästa arbetskollegor!! De är guld värda, och lyfter mig.
Lilleman mår fortfarande dåligt, stackarn. Tjejen har spelat dataspel och fått ihop 105 hästskor. Sambon börjar känna sig risig. Batterierna har laddats på jobbet, och imorgon är det min tur att vara hemma igen. Det kan behövas, för imorgon vill jag vara världens bästa mamma.
(Som ändå sörjer att ingen bokrea hanns med idag...)
måndag 23 februari 2009
Att vab:a. Fem möjligheter:
Fem saker som är positiva med att vara hemma med sjuk son (ja, då förutom det faktum att han mår bra av att ta det lugnt):
1) Dottern är frisk som en nötkärna och underhåller oss med cirkus och diverse andra upptåg. Pricken (hennes leksakshäst, en stoooor mjukis) fyller tydligen år idag. Så vi ska gå på kalas!
2) Jag börjar hinna ikapp med mitt enorma tvättberg.
3) Jag skulle kunna städa. Om jag vill. Men jag vill inte.´
4) Möjligheten att göra Traderafynd på dagtid.
5) Jag orkar planera matlagningen och slipper därmed äta pasta pasta pasta....
1) Dottern är frisk som en nötkärna och underhåller oss med cirkus och diverse andra upptåg. Pricken (hennes leksakshäst, en stoooor mjukis) fyller tydligen år idag. Så vi ska gå på kalas!
2) Jag börjar hinna ikapp med mitt enorma tvättberg.
3) Jag skulle kunna städa. Om jag vill. Men jag vill inte.´
4) Möjligheten att göra Traderafynd på dagtid.
5) Jag orkar planera matlagningen och slipper därmed äta pasta pasta pasta....
Slutkörd
Sonen (4år) hostar oavbrutet.
Och då menar jag verkligen oavbrutet.
Jag tycker synd om honom.
Och mig själv.
Jag är trött. Så jag kan förstå hur trött han är.
Problemet är att jag behöver åka till jobbet, men måste alltså vara hemma.
Idag är det en vecka sedan jag jobbade.
Märkligt, men jag saknar det.
Och då menar jag verkligen oavbrutet.
Jag tycker synd om honom.
Och mig själv.
Jag är trött. Så jag kan förstå hur trött han är.
Problemet är att jag behöver åka till jobbet, men måste alltså vara hemma.
Idag är det en vecka sedan jag jobbade.
Märkligt, men jag saknar det.
söndag 22 februari 2009
Bokrean...
... startar på tisdag.
Och jag har en sisådär miljon böcker på önskelistan. Hörru chefen: löneförhöjning vore på sin plats!
Och jag har en sisådär miljon böcker på önskelistan. Hörru chefen: löneförhöjning vore på sin plats!
1+1=27?
Matematik=svårt. Och svårare blir det när man ska räkna ut hur mycket tapetrullar som går åt till x antal meter vägg. Mönsterpassning, icke att förglömma! Så vi tog experthjälp av en superkunnig expedit. Som räknade fel.
Såklart.
Nu saknas en tapetrulle (två sketna våder) för att vi ska få klart vardagsrummet.
Vi får bita i det sura äpplet för att vi inte dubbelkollade. Fan.
Själv är alltid bäste dräng.
(Och hjärtat mitt har inte felat en enda gång. Annars hade jag kunnat skylla på honom;))
Såklart.
Nu saknas en tapetrulle (två sketna våder) för att vi ska få klart vardagsrummet.
Vi får bita i det sura äpplet för att vi inte dubbelkollade. Fan.
Själv är alltid bäste dräng.
(Och hjärtat mitt har inte felat en enda gång. Annars hade jag kunnat skylla på honom;))
lördag 21 februari 2009
Nya tapeter
Att tapetsera är inte lätt. Denna sysselsättning har hjärtat ägnat mest hela dagen åt. Vardagsrummet får sig en välbehövlig omgång, och jag slipper bo i ett lila vardagsrum med blå soffor.
Färgvalet lila och blått kräver sin förklaring: sofforna hade vi med oss i flytten, och tapeterna satt redan på väggarna vid köpet. Så jag friskriver mig från placering på listan om Sveriges fulaste vardagsrum.
Apropå stilkrascher så är det ju illa nog med lila tapeter och blå soffor; men då skulle ni se köket. Kycklinggula handmålade köksluckor. Där penseldragen är markanta... Jag har påsk året om!
Återigen: detta var det skick vi köpte huset i. Jag friskriver mig även från ansvaret att ha Sveriges fulaste köksluckor.
Som parantes kan jag berätta att än värre blir det när jag tänker på att vi vid inflytt endast hade blå tunna voilegardiner att sätta upp, innan jag hann inhandla några nya. Då kan man snacka Sveriges mest svenska kök!
Nåväl, jag glider från ämnet. Sambon tapetserar som sagt. Själv har jag på mig mina nya arbetsbyxor och en gammal sliten t-shirt. Jag har slipat och spacklat, och sedan har sambon tapetserat. Slip och spackel kontra tapetsering.
Jag drog det längsta stået.
Dessutom är jag grymt cool i mina arbetsbyxor.
Not. Du kanske greppade ironin, där...?
fredag 20 februari 2009
Vett och etikett. Tips till BVC
Äntlich!!! Nu har sonen "bara" feber. Maten får behållas och nu fungerar alles normal. Dottern är helt frisk och har cirkusuppträdanden för de som vill titta. Superfrisk, var ordet.
Det är egentligen helt sjukt hur småbarnsföräldrar kan diskutera färg och form på kräks och bajs utan att de flesta som får informationen höjer ett ögonbryn. Visst; det ÄR det mest normala i världen att bajsa. Alla gör det. Kräkas, ja även detta gör vi någon gång i livet. Men jag säger ett Tony Irvingskt men..., men jag vill inte höra det!!
På fikarasten på jobbet, när jag ska äta lunch. Ja då är det ingen god idé att prata om de vätskor som kroppen ger ifrån sig. Jag vill inte höra. Jag fattar, du behöver bara säga magsjuka så fattar jag! Jag vill äta i lugn och ro, inte få en grotesk konsistens beskriven för mig. I'm eating here!
BVC ska få ett tips av mig, helt gratis: lär nyblivna föräldrar att andra inte är intresserade av hur det nyblivna underverkets bajs ser ut. Det gäller både när underverket är alldeles nyfödd och när det blivit lite större.
BLÄSCH!
Det är egentligen helt sjukt hur småbarnsföräldrar kan diskutera färg och form på kräks och bajs utan att de flesta som får informationen höjer ett ögonbryn. Visst; det ÄR det mest normala i världen att bajsa. Alla gör det. Kräkas, ja även detta gör vi någon gång i livet. Men jag säger ett Tony Irvingskt men..., men jag vill inte höra det!!
På fikarasten på jobbet, när jag ska äta lunch. Ja då är det ingen god idé att prata om de vätskor som kroppen ger ifrån sig. Jag vill inte höra. Jag fattar, du behöver bara säga magsjuka så fattar jag! Jag vill äta i lugn och ro, inte få en grotesk konsistens beskriven för mig. I'm eating here!
BVC ska få ett tips av mig, helt gratis: lär nyblivna föräldrar att andra inte är intresserade av hur det nyblivna underverkets bajs ser ut. Det gäller både när underverket är alldeles nyfödd och när det blivit lite större.
BLÄSCH!
onsdag 18 februari 2009
Vinterkräksjuka och andra trevligheter
Inser att jag skriver i bloggen som mest när jag mår dåligt, och sedan blir "periodare" efter det. Nu skriver jag, och yes, riktigt bra mår jag inte. Det är med stor säkerhet mest psykosomatiskt, för jag är rätt så kräsmagad av mig.
Att ta hand om kräks och bajs är inte direkt något jag gillar, så nu när barnen har vinterkräken så tumlar min mage rätt ordentligt. BLÄ och fyttirackarn vilken pest och pina det är. Vi kan skicka folk till månen, men att utrota vinterkräksjukan verkar helt jävla omöjligt.
Lilleman (4år) sover just nu och jag har fått lite tid framför datorn. Jäntan (6år) verkar ha återhämtat sig hyfsat och sitter och läser mina gamla Pixi-böcker som jag sparat. Hon är nu inne på bok nr 26! Bokmal, som sin mor:)
Sambon är också hemma, mest för att han inte sovit en blund inatt. Han har lyxen att kunna jobba hemifrån, så den chansen tar han nu. Han är duktig sambon, på att jobba. Han har bara tagit 20 minuters lunchbreak, och nu tar han 10 min rast. Annars har han jobbat sedan kl 07.00 imorse. Strukturerad var ordet.
Själv ägnar jag mig åt alcogel och rengöringsmedel utspätt med klorin. Najs. I love my life. Not.
Att ta hand om kräks och bajs är inte direkt något jag gillar, så nu när barnen har vinterkräken så tumlar min mage rätt ordentligt. BLÄ och fyttirackarn vilken pest och pina det är. Vi kan skicka folk till månen, men att utrota vinterkräksjukan verkar helt jävla omöjligt.
Lilleman (4år) sover just nu och jag har fått lite tid framför datorn. Jäntan (6år) verkar ha återhämtat sig hyfsat och sitter och läser mina gamla Pixi-böcker som jag sparat. Hon är nu inne på bok nr 26! Bokmal, som sin mor:)
Sambon är också hemma, mest för att han inte sovit en blund inatt. Han har lyxen att kunna jobba hemifrån, så den chansen tar han nu. Han är duktig sambon, på att jobba. Han har bara tagit 20 minuters lunchbreak, och nu tar han 10 min rast. Annars har han jobbat sedan kl 07.00 imorse. Strukturerad var ordet.
Själv ägnar jag mig åt alcogel och rengöringsmedel utspätt med klorin. Najs. I love my life. Not.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)