Vals om sommaren

PROSIT!!! Nu är den förbannade våren definitivt här. Och med den allt jävla pollen. (Pardon my french..) Jag avskyr våren. Älskar ljuset som kommer, men övrigt får jag kika ut på genom fönster som jag då inser behöver tvättas. Ingen hit.

Kom att tänka på en sång jag hörde som liten, och nu fann jag texten på internet. Det är Bengt Sändh som sjöng "Vals om sommaren". Det stämmer i alla fall in på de flesta gnällspikar!

Nu är den förbannade sommaren här,
en obeskrivlig plåga.
Svettig och dammig och slö och tvär,
torteras jag av sol.

Hur sommarn kan vara så populär,
det är för mig en fråga.
Jag pustar och flåsar med stort besvär
bland sippor och viol.

Fan vad jag plågas och lider,
huden är rödbränd och svider.
Svedan är värst bak på ryggen.
När solen gått bort kommer myggen.
På dagarna får jag sviter
av småkryp som stinger och biter,
spyflugor, humlor och bromsar och myror och getingar.

Törsten är olidlig, ölet ljumt
och maten står och surnar.
Sommarn som skalderna jämt berömt
får gärna bli till höst.

Blekfeta kärringar på var strand
är gnälliga och sura
på ungar som bråkar och kastar sand
och spiller saft och glass.

Vi badar i avloppsbrunt vatten,
får maskrosor uti rabatten.
Luften den stinker utav tjära,
vad mer kan Carl-Anton begära.

Om jag ligger i solen och lurar
väcks jag av åska och skurar.
Drömmen vi drömde om sommarn i vintras
var alltför falsk.