Nästan ett helt år har gått

sedan mitt senaste inlägg, och jag har ägnat mig åt jobb, familj och mig själv.

Har mått bättre detta år än på mycket länge!
Jag har en del saker kvar jag vill förändra/förbättra men jag är på väg.

Tro nu inte att jag mått katastrofalt dåligt tidigare, nä'rå.
Dock har det funnits saker/händelser i mitt liv som varit energitjuvar.
Bort med de flesta sådana (ja ja, allt ska väck, men en sak i taget!) och jag mår så bra!

Kanske blogglusten återvänder?
Det återstår att se:)

Det var roligt att läsa några gamla inlägg, och jag vill inte ha något ogjort.
Men jag vill vidare i livet.
Så, jag blundar, tar sats, och kastar mig ut igen.

Härligt:)

Jag lever, men det är mycket nu...

Tid att blogga tar jag mig inte nu.

Jag är en person som gillar att ha kontroll. (Lite elakt kallat ett "kontrollfreak".)
Efter en mycket jobbig tid i mitt liv för några år sedan, där jag var farligt nära gränsen för vad en människa kan tåla, lärde jag mig otroligt mycket om mig själv och mina styrkor.

Jag hade gärna varit utan den delen av mitt liv. För det var en dyrköpt läxa.

Samtidigt har det, precis som alla andra val jag gjort i mitt liv, fört mig dit jag är idag.
Och idag gillar jag mig själv och mitt liv.


Istället för att stressa sönder mig över alla måsten så låter jag helt enkelt bli vissa saker.

Som att stryka kläder.

Som att bädda sängen varje dag.

Som att titta på tv.

Som att ständigt ha ett dammfritt hem.

Som att se till att ha nybakat fikabröd.

Som att alltid vara den som ringer och håller kontakten.

Som att blogga.

Det går bort.
Det går fetbort!

Det finns få absoluta "måsten" när man ser objektivt på saker och ting.

Så jag gör mina måsten, och resten av tiden gör jag vad jag vill!

Kram!

PS. Det finns strykfria kläder. Dörren till sovrummet går att stänga. TV:n kan jag somna till. Dammråttor visar att jag haft roligare saker för mig. Konsumbagaren duger alldeles ypperligt. Vill andra tala i telefon med mig så får de gärna ringa! Blogga? Det gör jag enbart när jag vill, hinner och orkar. Och då är det rätt roligt:) DS.

Hooked on Twilight

Det tog längre tid för mig än för många andra.

Men nu är jag fast. Fast i Twilightträsket.

Jag älskar Twilight!

Jag läste samtliga fyra böcker i serien på mindre än en vecka och går omkring och är småkär hela tiden.

Inte så mycket i filmkaraktärerna, utan mer... kär i kärleken! Låter pretto, kanske, men så är det.

Tänk att älska så, såsom karaktärerna i böckerna gör. Kravlöst och intensivt. Och de magiska orden: and then, forever.

Mer romantiskt än så blir det inte.

Gummistövlar, hallå...!

Jag vill ha...

Jag vill ha...

Jag vill ha...

Och så finns de inte längre att få tag i.

Just my luck.

Tacksam

Jag är tacksam för:
mina barn
min sambo
att vi är friska
att vi kan äta oss mätta varje dag
att vi bor bra
att det går bra för oss i jobb och skola

Jag är så oerhört tacksam för allt.

Ibland är det lätt att glömma bort det.

En miljard snöflingor

Men herre jösses.

När ska det sluta snöa?

Den onda viljan

Har precis läst "Den onda viljan" av Karin Fossum.

Det är min första Fossum-bok, och jag tror -med viss reservation- att det även blir den sista.

Boken har lämnat en besk eftersmak i munnen, och det är som att Fossum går in i det mänskliga psyket, tar fram det knepigaste och mörkaste och skriver ner det i en berättelse som man -trots allt- vill läsa slutet på.

Det är ondskefullt. Mörkt. Svekfullt.

Det passar säkert många (hon är ju trots allt en erkänd författarinna), men jag går nog tillbaka till chick-litt eller helst av allt; deckare!

Ja, jag vet; knappast originellt. Men jag gillar ju deckare!