Jag lever, men det är mycket nu...

Tid att blogga tar jag mig inte nu.

Jag är en person som gillar att ha kontroll. (Lite elakt kallat ett "kontrollfreak".)
Efter en mycket jobbig tid i mitt liv för några år sedan, där jag var farligt nära gränsen för vad en människa kan tåla, lärde jag mig otroligt mycket om mig själv och mina styrkor.

Jag hade gärna varit utan den delen av mitt liv. För det var en dyrköpt läxa.

Samtidigt har det, precis som alla andra val jag gjort i mitt liv, fört mig dit jag är idag.
Och idag gillar jag mig själv och mitt liv.


Istället för att stressa sönder mig över alla måsten så låter jag helt enkelt bli vissa saker.

Som att stryka kläder.

Som att bädda sängen varje dag.

Som att titta på tv.

Som att ständigt ha ett dammfritt hem.

Som att se till att ha nybakat fikabröd.

Som att alltid vara den som ringer och håller kontakten.

Som att blogga.

Det går bort.
Det går fetbort!

Det finns få absoluta "måsten" när man ser objektivt på saker och ting.

Så jag gör mina måsten, och resten av tiden gör jag vad jag vill!

Kram!

PS. Det finns strykfria kläder. Dörren till sovrummet går att stänga. TV:n kan jag somna till. Dammråttor visar att jag haft roligare saker för mig. Konsumbagaren duger alldeles ypperligt. Vill andra tala i telefon med mig så får de gärna ringa! Blogga? Det gör jag enbart när jag vill, hinner och orkar. Och då är det rätt roligt:) DS.