Spänd och rastlös

Jag är rastlös och har svårt att slappna av.

Semesterlugnet har inte infunnit sig.
Jag är snarare lika spänd som en fiolsträng.

Var det inte jag som sade att min kropp"skriker efter semester"?
Den skriker fortfarande, trots semester.

Det sägs att vi kvinnor är svåra att behaga.
Jag skulle snarare säga att vi är helt jävla omöjliga att behaga!

Nu har jag min efterlängtade semester, och är jag nöjd?

Hörs ett primalvrål över Svea Rike idag, så är det bara jag som försöker ladda ur.

Malena Ernman har framåtanda

På midsommaraftonen vann barnen på en varsin lott; sonen vann ett vattengevär och dottern en uppblåsbar baddelfin (modell superstor).

Väl hemma skulle det naturligtvis både krigas och blåsas upp delfiner.
Dottern (7 år) pustade och frustade vid sina försök att blåsa upp delfinen, och sade till slut suckande:
näe mamma... jag kan inte blåsa upp den själv. Det är för svårt!
Jag får fråga Malena om hon kan hjälpa mig.

Jag: Malena, vem är det? (Kan ju vara ett nytt barn i skolan, eller så. Vad vet jag?)

Dottern: Mäh, Malena Ernman, förstås. Du vet, hon som sjunger opera. Hon kan hjälpa mig, för hon har så himla mycket framåtanda!

Gofisen min.