Spänd och rastlös

Jag är rastlös och har svårt att slappna av.

Semesterlugnet har inte infunnit sig.
Jag är snarare lika spänd som en fiolsträng.

Var det inte jag som sade att min kropp"skriker efter semester"?
Den skriker fortfarande, trots semester.

Det sägs att vi kvinnor är svåra att behaga.
Jag skulle snarare säga att vi är helt jävla omöjliga att behaga!

Nu har jag min efterlängtade semester, och är jag nöjd?

Hörs ett primalvrål över Svea Rike idag, så är det bara jag som försöker ladda ur.