I ett par månader nu så har jag haft svårt att somna.
Trött? Visst.
Men jag somnar inte.
Till slut sätter det sig i huvudet, och eftersom jag redan är så inställd på att inte kunna sova så somnar jag ju såklart inte.
Självuppfyllande profetia, så att säga.
Natten mot idag var dock värre än många andra nätter; när klockan var 03.45 började jag fundera på om det ens var värt att försöka somna. Och då... då (!) somnade jag.
Väckarklockan ringer kl 05.30.... Gissa om jag har gått som i dvala idag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar