Sexåringen har 39,5 i feber. Och är pigg ändå...
Har kollat termometern, och den verkar inte vara trasig. Hur orkar hon?
Hon har skrivit sina första dikter idag. Det är hjärta och smärta, och om att bli ihop med någon man tycker om. Att få barn.
Herrejösses! "- Visst tycker jag som mor att hon är extremt begåvad och hon ÄR lillgammal, men nu måste hon ha fått en enorm feberyra!" sade jag till min mor när vi talades vid på telefon.
Mamma replikerade: "-Vaddå? Hon är ju bara lik dig ju!"
Och jag kapitulerar. Visst var även jag en diktare som ung. Men långt ifrån som dottern. Är det detta som kallas evolution?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar