Dagens utvecklingssamtal för dottern -nyss fyllda sju år- utspelade sig (ungefärligt) enligt följande:
-Jaa, hon är såååå jätteduktig med ja... faktiskt precis allting!
Jag o sambon: -Jo, visst är hon duktig!
-Ja, hon har verkligen utvecklats det senaste året. Hon leker fint med alla barnen i gruppen, och visar både förståelse och empati. Hon är ju en fena på att läsa och skriva och eventuellt tycker vi att hon borde få gå i en ny konstellation vi kommer att prova till hösten när det är dags för X att gå upp till skolan; en blandad åk 1-3!
Vi: -Jaha...? Vad innebär det för X?
-Jo, vi har ju haft lite problem med vissa grupperingar i årskurserna och tror att det vore en god idé att bryta upp dem, och "vaska om" lite! Vi tror dessutom att risken finns för just X att hon blir understimulerad och då är det ju bra att det finns blandade årskullar i en och samma grupp. Då kan hon ju läsa på sin nivå, och utvecklas i en snabbare takt än att få lära sig t.ex. veckans bokstav! Men det är inte beslutat än hur, eller ens om, vi kommer att ha blandade årskurser!
Vi: Ja, men det låter ju bra...tror vi. Hur går det annars då? Hon håller ju verkligen på att bryta sig loss från oss just nu, och hon är ofta ledsen och arg.
-Va?? Nej, hon är såå glaaaad heeeela tiden!! Det är aaaaldrig några problem!
Öööööh? Talar vi verkligen om samma dotter?
Men visst är hon bara värdsbäst!
torsdag 14 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar