Rattmuff på

Söndag. Vilodag. I dubbel bemärkelse för dottern, som fortfarande har 39 graders feber... Jag börjar faktiskt bli lite orolig för vad som händer.

Men samtidigt blir jag något lugnad över att hon är vid gott mod, äter ordentligt med mat och dricker mycket vatten.

Hjärtat har åkt och jobbat eftersom han blir hemma imorgon. Varför är det så att jag får dåligt samvete över att inte vara hemma med barnen, för att jag "måste" åka och jobba?

Jag försöker skaka av mig det, för jag har ju varit hemma i två veckor (sambon har tagit två dagar), och mitt jobb är lika viktigt som hans. Vi försöker dela på ansvaret så mycket det bara går, annars. Men just nu har han haft det kämpigare på sitt jobb än jag på mitt, och det har helt enkelt passat bättre att jag tagit fler vab-dagar. Men det dåliga samvetet spökar ändå.

Jag har hittat en jämställd toppengubbe ur den aspekten. Han är såklart bra på fler sätt, men när det kommer till jämställdhet så har jag inga klagomål:)


Vädret fortsätter att spela mig ett spratt; idag har vi över -20 grader kallt. BURR! Rattmuff på. Man kanske skulle investera i en sådan som bilden visar? *skratt*