Världens sämsta löneförhandlare

Semester... Mmmmm... Smaka på ordet. Visst är det härligt?
Jag har semester idag. Tog ett snabbt beslut igår, efter en konfrontation med den übergnälliga kärringen på jobbet.

Konfrontationen bestod i att jag igår (torsdag) fick den listan med de nya lönerna på företaget. Den übergnälliga kärringen är arbetsplatsens löneförhandlare och vår fackliga representant. Förhandlingarna blev klara i förra veckan, o i måndags hade jag deadline på att behandla den nya lönelistan. Då har kärringen inte listan med sig till jobbet, utan den låg hemma hos henne!?! Så... jag fick den först igår. (Ingen beskyller henne för att vara snabb i svängarna:))

"Tack" sade jag, "då kan jag rapporter in de nya lönerna... men, jag finns inte med på listan?"

Kärringen blev alldeles virrig och frågade "Men är du anställd då?" Men det VET hon, all personal informerades på ett möte att jag nu är anställd direkt av kontoret istället för att som tidigare gå via Manpower. Detta skedde i december förra året. Vi har dessutom suttit och talat om det det faktum att det blev billigare för företaget att ha mig som anställd istället för som konsult. "Jamen, X, det vet du väl? "svarade jag.

Då sade hon att hon bara förhandlar med de fackligt anslutna. "Jag är fackligt ansluten, och finns med på dina listor från Unionen" svarade jag och lade till "Men förresten, skit i det, jag tar hand om förhandligen själv." Då blev hon hysteriskt och började svamla något, försvann och kom tillbaka och sade att hon haft en tankevurpa (observera att ingen ursäkt kom) och att hon nu själv tagit diskussionen med chefen.

Jag blir så jävla trött på denna kärring. Hon gör verkligen allt för att lägga krokben för mig.

Chefen kom in på mitt rum strax efteråt och beklagade det inträffade. Han beklagade sig också över kärringen, och berättade om hennes samarbetssvårigheter. Tydligen har arbetsplatsen haft dessa problem så länge hon varit på plats, och det är 20 år sedan hon började. Han undrade om jag tyckte att han skulle vidta åtgärder kring just henne, men då fick jag nog. "Jag är bara vikarie här, och den sista augusti slutar jag hos er så jag lägger ingen energi på henne nu." svarade jag. Jag fortsatte " men även om jag slutar så kvarstår problemet i företaget. Så det är upp till er att vidta de åtgärder ni finner lämpliga för att få det att fungera".

Väldigt rakt på sak, men jag orkar inte snacka skit längre. Om jag varit fundersam tidigare så är jag inte det längre. Kärringen är helt omöjlig, men jag tänker inte vika. Aldrig!