Nystart eller rota sig?

Onsdag... och jag vill ha helg redan. Det bådar inte gott för resten av veckan.

Sambon ringde idag och berättade att hans nuvarande chef fått ett samtal från ett företag i sta'n som ville rekrytera sambon! Tydligen hade chefen talat gott om sambon inför ägarna av detta företag och det hade spridits som ringar på vattnet. Kul! För det är oerhört stökigt och turbulent på hans arbetsplats just nu.

Ett företag från en annan stad (ca 20 mil härifrån) är intressenter på att köpa verksamheten och flytta hela schabraket till sig. Det enda roliga i kråksången är att detta företag också är intresserad av sambon, och vill flytta med honom till den nya produktionsanläggningen. Sambons chef hade blivit tillfrågad om hur han trodde att sambon ställde sig till en medflytt, och hade då givit svaret att "Tja, jag tror han kan bli svårtflirtad, men börja med att ge honom ett bra saftigt erbjudande, men bra lön och förmåner, jobb till sambon (d.v.s. mig!) och ett flott boende. Börja där, och se hur han ställer sig!"

Låter ju bra, eller hur? Tyvärr så är det inte i världens mest intressanta stad detta företag är placerat. Stad och stad, förresten. Håla är nog ett mer passande ord.

Men vi får väl se hur det blir. Själv känner jag bara en extrem trötthet över allt i livet just nu. Vet inte varför jag har så svårt att se positivt på saker och ting, men det mesta känns bara jobbigt.

Tog två timmar ledigt från jobbet, och åkte och hämtade barnen. Åkte hem i tron om att vi skulle leka utomhus tillsammans men vare sig dottern eller sonen ville det. Så nu sitter vi inne och väntar på att sambo/pappa ska komma hem så vi kan börja med middagen.

Jag tycker ändå att sambon ska höra sig för vad båda företagen erbjuder, det kan ju aldig skada. I hemlighet hoppas jag att hålan-företaget inte kan erbjuda ett oemotståndligt erbjudande, utan att det lokala företaget kommer med ett superbra erbjudande! Herrejösses, vi har bara bott i huset i ett år och två månader, sonen har inte ens hunnit få dagisplats här ute utan går kvar inne i stan, jag har precis skrivit på för ett jobb med fast anställning och framför allt så triiivs jag i denna lilla perfekta insnöade lagom-stad! Jag hade börjat se hur vi skulle leva här, utan att flytta runt som hoppjerkor, såsom vi gjort tidigare (6 adresser på 17 år). Å andra sidan, så ska man inte förkasta en bra chans.

Bläääääsch, vad svårt det är ibland!!!