Bläsch, vilken dålig dag jag hade igår. Botten är förhoppningsvis nådd, och nu får jag jobba upp mig igen. Har tvingat mig att ha fullt upp hela dagen, och om jag bara letar jobb så finns här hemma hur mycket som helst att ta tag i.
Så jag gick ut i garaget och började slita i våra ouppackade flyttkartonger. (Kom ihåg att vi flyttade hit för 1,5 år sedan. Har man inte saknat det vid det här laget så...?)
Jag koncentrerade mig på kläder, och kan nu stolt meddela att jag skickat två stora sopsäckar, en pappkasse och en (normalstor) plastpåse till biståndsgruppen. Fyra påsar är kläder som kastas. Två stora kartonger barnkläder säljs på en klädloppis i september. Två stora kartonger barnkläder ska till ett barnhem i Rumänien. En kartong är märkt "ett par kilo mindre" (behöver jag nämna att det är mina?). Den sista kartongen är märkt "Mina kläder. Sparas" och innehåller klänningen jag hade på dotterns dop, en jacka köpt i Turkiet m.m. Så'nt jag inte är redo att slänga/sälja/skänka ännu.
Utrensat på kläder var ordet. Nu är "bara" resten av garaget kvar att tas itu med.
Positiva aspekter på dagens aktivitet:
1) jag har fått mer ordning i garderoberna (jo, jag tog dem samtidigt:)
2) att donera kläder till biståndsgruppen känns bra
3) att donera kläder till ett barnhem känns ännu bättre (eftersom det är en ur personalen på dotterns skola som personligen åker dit och överlämnar kläderna)
4) att sälja kläder ger en slant (till nya klädesinköp, haha!)
5) jag har hållt mig sysselsatt
6) jag har säkerligen gjort av med en hel del kalorier på att jobba såhär hårt
Negativa aspekter på dagens aktivitet:
1) sambon och barnen har varit sura över att jag inte varit tillsammans med dem, utan rotat runt på egen hand.
2) jag har saknat att vara nära min familj
När det gäller ätstörningen... Det svåraste för mig är i nuläget inte att lida av jäkelskapet, utan att försöka dölja hur jag mår för barnen. Jag är fullt och fast besluten att se till att de aldrig märker av min situation. Kosta vad det kosta vill!
Prislappen är att det tar enormt på krafterna. Krafter jag egentligen inte har. Jag gör dock så gott jag kan, och hoppas att det räcker...
söndag 31 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar