Yikes!

Har varit dålig på att uppdatera bloggen, och det har flera orsaker. Men såklart är tidsbrist den främsta orsaken; jösses amalia... jag hinner knappt med att städa hemma!

Dammråttorna bråkar med varandra p.g.a. överbefolkning (finns preventivmedel för dammråttor? haha..), jag kör t.o.m. kastruller i diskmaskinen för att jag väljer bort att handdiska (både för att det är tråkigt och för att jag inte VILL ta mig tiden).

Jag känner stressnivån i mig öka för varje dag, och jag gör vad jag kan för att hålla den på en hanterbar nivå.

Kan inte enbart skylla på jobbet, för även om jag har mycket att göra så är det hela tiden roligt. Lilla-fröken-duktig-syndromet har jag en självdiagnos på, men ärligt: jag trivs på jobbet.

Det som känns jobbigast är att jag knappt hinner träffa mina barn. Längtar på så vis till i februari, då min tjänst äntligen går ner på 75%. På samma gång är det oerhört dubbelbottnat, för samtidigt slutar ju mitt uppdrag hos kunden jag stormtrivs hos. FAAN också att de inte behöver rekrytera, fan för finanskris och annat jäkelskap som hindrar mig från att jobba på ett företag där allt fungerar och där nästan uteslutande bra männniskor jobbar!

Nåväl, prio ett är dock att få mer tid till att träffa barnen. Få en bra vardag som inte enbart består av förskola och skola för dem. Och för mig!

Näe, ner med stressen. Nu vill ha ha lite julefrid i mig.