Håhåjaja, så kan man titulera sig fattigfia igen... För ikväll har jag varit på ett klädparty à la Meandi, och mot bättre vetande så har jag shoppat loss ordentligt.
Väl hemma igen fick jag -såklart- ågren över hur mycket jag handlat för. För hur bra kvalitet det än är, och hur bra andrahandsvärdet än är, så undrar jag om det verkligen är värt pengarna. Dagens shoppingfest kostade mig elvahundra svenska riksdaler. Och då köpte jag fyra plagg... 1100kr för barnkläder?! Hur tänker jag egentligen? Jag dras med i någon slags kollektiv eufori om hur vackra/snygga/tuffa plaggen är, och så trillar jag dit ordentligt. Det är kört!
Lika bra att erkänna: jag är superlätt att övertala, varje försäljares våta dröm. En push over. Konsekvensanalys: fattigdom. Men barnen är i alla fall snyggt klädda;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar