Sista inlägget om den übergnälliga kärringen

Ödmjukhet är ett ord som den übergnälliga kärring jag har "förmånen" att kalla arbetskamrat aldrig tycks ha hört. Det är verkligen fel på allt!

Denna dag var det undertecknad som hamnade i skottgluggen, och jag känner verkligen hur mitt humör börjar tryta vad gäller denna kvinna! Jag är inte konflikträdd, däremot vill jag välja mina fajter och jag vet helt ärligt inte om det är värt det.

Jag litar inte alls på denna kvinna. Hon är den mest falska och lömska person jag träffat!

Exempel på vad hon sitter och tjötar om på fikarasterna:

"Föräldrar som arbetar heltid är grymma mot sina barn." jag har jobbat heltid och det tål hon inte! Med andra ord tycker hon väl att jag är en dålig mamma. (Här käftar jag emot för jag tycker det är varje kvinnas rätt att själv få välja hur man vill arbeta! Jag arbetade 100% för att jag inte kunde göra annat, vår dåvarande ekonomi tillät inget annat. Idag arbetar jag 75% och tycker det är livskvalitet! Och visst är det bra även för barnen. Men i långa loppet är min åsikt att om föräldrarna mår bra så mår även barnen bra!)

"Att köpa städhjälp är förkastligt. Stackars satar som behöver arbeta med sådana skitjobb; att ta reda på andras skit!" (Jag anser att hon förringar en hel yrkesgrupp med sin åsikt. Hade jag råd skulle jag gladeligen köpa mig städhjälp!)

"Man måste ju ändå tycka..." Så börjar hon ofta sina utläggningar. "Näe, så måste man inte tycka!" kommer jag att säga nästa gång!

Hon vägrar att ge upp "sina" fyra veckors semester, v28-v31 varje år. De övriga administratörtjejerna får vackert ta några andra semesterveckor om de vill vara lediga, för de kan ju för all del inte tro att hon kan ta några andra veckor! Sedan spelar det absolut ingen roll att de inte får någon semester ihop med sina män, för bara att man har en karl i sitt liv behöver det inte betyda att man ska ha semester ihop! De får ju vara glada om de får ha ens en endaste vecka ihop!"

Hur kan en chef tillåta att detta fortgår? Det övergår mitt förstånd. Det om något, tyder på extremt svagt ledarskap.

Usch, tanten tar upp hela min blogg. Hon är inte värd det. Jag slutar den sista augusti. Då jag jag jobbat på samma arbetsplats som denna människa i drygt ett år. När jag går ut genom dörren vill jag för all framtid slippa möta den värsta människa jag träffat under mitt artonåriga arbetsliv!

Tack och adjöss du übergnälliga kärring, jag kommer att gå vidare i livet, men stå du och stampa i din bitterhet!