Jag är fresh... NOT!

Bläsch, i fredags eftermiddag var det så dags igen: näsan började rinna och jag har inte hittat avstängningsknappen ännu!

Hur i hela friden är det möjligt att min lilla kropp kan producera dessa mängder snor?

Jag har klarat mig från feber -jo... liiiite feber kanske jag har haft, men efter den senaste tidens feberkavalkader är jag superhärdad på vad som kan kallas feber eller inte- och då är det ju alltid lättare att studsa tillbaka till att bli frisk igen.

Fick naturligtvis sjukskriva mig, och eftersom jag varit på nya jobbet inte ens en månad så känns det inte så lite surt. Dottern snörvlar också rejält, och det står väl inte på förrän sonen också börjar. Så vi är hemma allesammans idag. Det är bara sambon som jobbar, stackarn.

Han har det inte lätt just nu, sambon. Det har stövlat in en falsk person på företaget han jobbar åt, och denne person har tagit sig en stor plats. Med ledningens motvilliga godtyckande, för de anser sig inte ha någon annan utväg. (Jo, men då blir konsekvensen att flera får sparken. Det här är svårt att förklara närmare, för då blir jag lite mer offentlig än vad jag vill bli...) Personen har visat tendenser att så split mellan arbetskamraterna (vill han kolla lojaliteter?) och det har blivit en massa skitsnack. I min enfald trodde jag (för det är min personliga erfarenhet) att kvinnor snackar mer skit än män, men så är inte fallet här.

Denne man har nästlat sig in i organisationen, först ansågs han vara en "räddande ängel" men sedan har han visat sitt rätta jag. Och det "rätta jaget" var allt annat än trevligt.

Aldrig tidigare i mitt liv har jag sett sambon så nedstämd och nertrampad. Det är som att allt självförtroende bara rann ur kroppen på honom. Jag blir både bestört och förbannad, och har försökt säga till honom att han inte ÄR sitt jobb, och att (vi kan kalla honom för) "Lusen" kommer att få det han förtjänar en dag. Jag är också förvånad att sambon som tidigare haft ett så orubbat självförtroende nu har gått ner sig så pass att jag blir orolig för hans hälsa.

Aldrig tidigare har jag heller önskat ett företag ned i sanken. Nu gör jag det.

Och att "Lusen" försvinner ner i ett hål någonstans.